Högläsning bygger språk
Det finns många anledningar till att läsa högt tillsammans med ett barn. Förutom att det är mysigt, så utvecklas barnets språk, fantasi och empati av högläsning.
Forskning visar att språket påverkas positivt hos barn som tidigt får uppleva högläsning. Genom högläsning ger du barnet ett större ordförråd och förförståelse för språkets grammatik. Barnet lär sig också hur en berättelse börjar och slutar och hur människor känner, tänker och pratar. Det här hjälper barnet att förstå både sitt eget och andra människors liv.
Aldrig för tidigt
Det är aldrig för tidigt att börja högläsa. Det lilla barnet upplever trygghet i din röst och lär sig så småningom att följa bokens text och att vända blad. Barnet lär sig att bokstäverna har något att säga och att de berättar samma sak varje gång. Det här är barnets första steg mot att själv lära sig att läsa och skriva.
Aldrig för sent
Det är heller aldrig heller för sent att börja med högläsning. Ge inte dig själv dåligt samvete för att du ännu inte högläst för ditt barn. Börja nu!
Att läsa för redan läsande barn utvecklar barnets läsförmåga ytterligare. Ni kan välja ”svårare” böcker, vilket ger barnet ännu fler ord och uttryck i sitt ordförråd. Och kanske bidrar berättelserna till helt nya samtal och diskussioner.
Tips om högläsning
Jag vill absolut inte komplicera högläsningen, du ska läsa när och hur du vill. Men här kommer några tips om högläsning som språkbyggare:
- Prata om det ni läser eller upptäcker i bokens bilder. Låt barnet avbryta och ställa frågor. Hjälp barnet att sätta ord på sin läsupplevelse.
- Prata om vad orden betyder. Om barnet uppmärksammar ett särskilt ord, peka på ordet i boken och säg det högt flera gånger.
- Om barnet vill läsa samma bok flera gånger – gör det! Barnet är helt enkelt inte klar med den berättelsen. Dessutom ger repetition trygghet och nya ord bekräftas.
- Läs inte bara vid nattning. Det är inget fel med godnattsagor, men det är synd om läsning bara får hänga ihop med att barnet ska somna.
- Läs när det går. Högläs från skyltar, mjölkpaket och reklamblad. All läsning räknas.
- Läs pekböcker, bilderböcker, kapitelböcker, faktaböcker, serietidningar, poesi, kartböcker, sångböcker eller kanske något helt annat. Följ lusten! Det är inte ett jobb att högläsa, det är en gemensam upplevelse. Språkutveckling kommer på köpet.
Boktips
- Julia gillar djur av Eva Eriksson och Lisa Moroni, Bonnier Carlsen förlag (0–3 år)
- Gusten gråter av Sara Gimbergsson, Lilla Piratförlaget (0–3 år)
- Vov! sa lilla lammet av Stefan Casta och Mia Maria Güettler, Opal förlag (0–3 år)
- Jag är inte din mamma av Marianne Dubuc, Lilla Piratförlaget (3–6 år)
- Gummi-Lisa hittar hem av Anna Bengtsson, Alfabeta förlag (3–6 år)
- I en pöl av Karin Cyrén, Lilla Piratförlaget (3–6 år)
- Sandvargen av Åsa Lind, Rabén & Sjögren förlag (6–9 år)
- Ishavspirater av Frida Nilsson, Natur & Kultur förlag (6–9 år)
- Frallan är bäst av Sara Ohlsson, Lilla Piratförlaget (6–9 år)
Ann-Charlotte Ekensten
författare & skrivpedagog
TIPS
Barns språkutveckling
Lek med ljudhärmande ord!
De flesta barn säger exempelvis ”mjau” och ”mu” före katt och ko, och det är något vi kan använda oss av när vi bygger språk med små barn.
Lägg in mycket ljud och ljudhärmande ord i er vanliga lek. ”Brum brum” när ni kör med bilarna, ”nam nam” när någon äter, och passa på att låta som alla djur också förstås.
Om vi lockar barnen att härma dessa ljudhärmande ord kan de börja bygga på sitt ordförråd med dem. Det blir lite som att krypa innan man kan gå – och bara man kan säga ”mjau” kan man ju prata om katter!
MER INSPIRATION
Utforska ”skolord”
Vissa ord dyker inte upp så ofta i vardagen, men blir viktiga när barnen börjar skolan. Passa på att utforska ord som: analysera, jämföra och skillnad.
Bokstäver och språkljud är grunden till läsning
I svenskan har vi 29 stora bokstäver och 29 små, men hur låter de egentligen? För att knäcka läskoden behöver vi lära oss att koppla ihop bokstäver med språkljud.
Lek med ljudhärmande ord!
Att leka med ljud och ljudhärmande ord, och locka barnen att vara med och härma, är ett roligt sätt att stötta små barns språkutveckling.
Språkträning med Karlstadmodellen
Du behöver ett språk för att uttrycka vad du vill, hur du känner och vad du drömmer om. Språket är en förutsättning för delaktighet i vårt samhälle och barn med språkutmaningar har rätt till stöd att utveckla sitt språk.
Jeanette Persson hos Språkom arbetar med att stötta barns språkutveckling med hjälp av Karlstadmodellen, en språkträningsmodell som tar fasta på att stärka barnets självkänsla och identitet. Karlstadmodellen erbjuder en tydlig struktur för språkträningen, från enstaka språkljud till språkets grammatik.
– Det här är ett ljudmonster, berättar Jeanette och visar en pappfigur med stor mun. Just nu slukar det här monstret ord som börjar med ljudet ”f”. När barnet matar monstret, kan det både träna på hur ”f” låter och skapa ljudet själv. Jag säger före och barnet härmar mig.
Språkträning ska vara roligt och det gäller att anpassa språklekarna efter barnets intresse, fortsätter Jeanette. Om barnet gillar monster, då jobbar vi med monster. Kanske behövs något helt annat för att motivera ett annat barn, lusten får styra.
Arbeta tillsammans
Karlstadmodellen bygger på att alla som finns runt barnet samarbetar, och ofta träffar Jeanette både föräldrar och förskolepersonal.
– Alla kan bidra till språkträningen och alla som finns runt barnet är lika betydelsefulla, säger Jeanette. Dessutom är det viktigt att språkträningen pågår hela tiden, både hemma och på förskolan. Kontinuitet är en av Karlstadmodellens grundpelare och den verkliga språkträningen sker när barnet får pröva i vardagen.
En annan av grundpelarna är att ligga steget före, för att barnet ska utmanas och komma vidare. Men språkträningen anpassas förstås efter varje barns individuella utmaningar.
– När vi märker att barnet kan ”f” är det kanske dags att gå vidare med ”v”, ett ljud som ofta är svårt att skilja från ”f”, säger Jeanette. Lyssningsövningar är lika viktiga som talövningar.
Tecken förtydligar
Att tydliggöra är ytterligare en viktig del i Karlstadmodellen och då används symboler, tecken och skrift.
– Ofta är det lättare att lära sig att teckna ett ord, än att säga det, säger Jeanette. Tecken är synliga och blir tydligare än talade ord. Vi arbetar också med att bygga meningar med kort som har olika färg och form för att tydliggöra ordklasserna.
Språkträning handlar inte bara om att lära sig att prata, det handlar också om att förstå hur språk och kommunikation påverkar hela livet.
– Språket gör dig delaktig, avslutar Jeanette. Ju mer kunskap du har, desto mer kan du bestämma själv.
Karlstadmodellens fem grundpelare
- Empowerment – att stärka individens självkänsla och identitet.
- Struktur – genom att arbeta strukturerat med språkträningen så slipper vi energitjuvar.
- Kontinuitet – arbetet sker överallt, hela tiden.
- Tydliggöra – genom tecken, bildstöd och skrift.
- Steget före – att stötta och utmana för att barnet ska ta nästa steg i sin språkutveckling.
Karlstadmodellen har utvecklats sedan slutet av 1970-talet under ledning av Irene Johansson, tidigare professor i fonetik vid Umeå universitet och professor i specialpedagogik vid Karlstad universitet. Karlstadmodellen är inte begränsad till en särskild ålder eller diagnos.
MER OM KARLSTADMODELLEN
IAKM Sverige
Hos IAKM Sverige finns mer information om språkträning, utbildningar och kontaktpersoner för Karlstadmodellen.
Språkom
Språkom erbjuder handledning, föreläsningar och kurser med utgångspunkt från Karlstadmodellens språkträningsmodell.
BÖCKER & MATERIAL
Hatten Förlag
Hos Hatten förlag finns böcker och arbetsmaterial som bygger på Karlstadmodellen och som kan användas för att arbeta strukturerat och målinriktat med språkträning.