Högläsning bygger språk

Högläsning bygger språk

/Fakta

Högläsning bygger språk

Det finns många anledningar till att läsa högt tillsammans med ett barn. Förutom att det är mysigt, så utvecklas barnets språk, fantasi och empati av högläsning.

Forskning visar att språket påverkas positivt hos barn som tidigt får uppleva högläsning. Genom högläsning ger du barnet ett större ordförråd och förförståelse för språkets grammatik. Barnet lär sig också hur en berättelse börjar och slutar och hur människor känner, tänker och pratar. Det här hjälper barnet att förstå både sitt eget och andra människors liv.

Aldrig för tidigt

Det är aldrig för tidigt att börja högläsa. Det lilla barnet upplever trygghet i din röst och lär sig så småningom att följa bokens text och att vända blad. Barnet lär sig att bokstäverna har något att säga och att de berättar samma sak varje gång. Det här är barnets första steg mot att själv lära sig att läsa och skriva.

Aldrig för sent

Det är heller aldrig heller för sent att börja med högläsning. Ge inte dig själv dåligt samvete för att du ännu inte högläst för ditt barn. Börja nu!

Att läsa för redan läsande barn utvecklar barnets läsförmåga ytterligare. Ni kan välja ”svårare” böcker, vilket ger barnet ännu fler ord och uttryck i sitt ordförråd. Och kanske bidrar berättelserna till helt nya samtal och diskussioner.

Tips om högläsning

Jag vill absolut inte komplicera högläsningen, du ska läsa när och hur du vill. Men här kommer några tips om högläsning som språkbyggare:

  • Prata om det ni läser eller upptäcker i bokens bilder. Låt barnet avbryta och ställa frågor. Hjälp barnet att sätta ord på sin läsupplevelse.
  • Prata om vad orden betyder. Om barnet uppmärksammar ett särskilt ord, peka på ordet i boken och säg det högt flera gånger.
  • Om barnet vill läsa samma bok flera gånger – gör det! Barnet är helt enkelt inte klar med den berättelsen. Dessutom ger repetition trygghet och nya ord bekräftas.
  • Läs inte bara vid nattning. Det är inget fel med godnattsagor, men det är synd om läsning bara får hänga ihop med att barnet ska somna.
  • Läs när det går. Högläs från skyltar, mjölkpaket och reklamblad. All läsning räknas.
  • Läs pekböcker, bilderböcker, kapitelböcker, faktaböcker, serietidningar, poesi, kartböcker, sångböcker eller kanske något helt annat. Följ lusten! Det är inte ett jobb att högläsa, det är en gemensam upplevelse. Språkutveckling kommer på köpet.

Boktips

  • Julia gillar djur av Eva Eriksson och Lisa Moroni, Bonnier Carlsen förlag (0–3 år)
  • Gusten gråter av Sara Gimbergsson, Lilla Piratförlaget (0–3 år)
  • Vov! sa lilla lammet av Stefan Casta och Mia Maria Güettler, Opal förlag (0–3 år)
  • Jag är inte din mamma av Marianne Dubuc, Lilla Piratförlaget (3–6 år)
  • Gummi-Lisa hittar hem av Anna Bengtsson, Alfabeta förlag (3–6 år)
  • I en pöl av Karin Cyrén, Lilla Piratförlaget (3–6 år)
  • Sandvargen av Åsa Lind, Rabén & Sjögren förlag (6–9 år)
  • Ishavspirater av Frida Nilsson, Natur & Kultur förlag (6–9 år)
  • Frallan är bäst av Sara Ohlsson, Lilla Piratförlaget (6–9 år)

Ann-Charlotte Ekensten
författare & skrivpedagog

TIPS

Fler boktips!

Här hittar du ännu fler böcker att läsa tillsammans.

Till alla boktips
Högläsning

Mer om högläsning

Här finns mer fakta och inspiration kring högläsning.

Bygg språk med böcker

Barns språkutveckling

0 till 2 år

Läs om vanliga utvecklingssteg i det lilla barnets språkutveckling. Från joller, till ord och korta meningar!

2 till 4 år

Språket fortsätter växa. Läs mer om barns språkutveckling under de tidiga förskoleåren.

Barns språkutveckling 4-6 år

4 till 6 år

Under de sista förskoleåren brukar mycket falla på plats. Men barn utvecklas i olika takt så titta gärna i flera artiklar för att hitta tips som passar er!


Karlstadmodellen

Språkträning med Karlstadmodellen

Karlstadmodellen
/Fakta

Språkträning med Karlstadmodellen

Du behöver ett språk för att uttrycka vad du vill, hur du känner och vad du drömmer om. Språket är en förutsättning för delaktighet i vårt samhälle och barn med språkutmaningar har rätt till stöd att utveckla sitt språk.

Jeanette Persson hos Språkom arbetar med att stötta barns språkutveckling med hjälp av Karlstadmodellen, en språkträningsmodell som tar fasta på att stärka barnets självkänsla och identitet. Karlstadmodellen erbjuder en tydlig struktur för språkträningen, från enstaka språkljud till språkets grammatik.

– Det här är ett ljudmonster, berättar Jeanette och visar en pappfigur med stor mun. Just nu slukar det här monstret ord som börjar med ljudet ”f”. När barnet matar monstret, kan det både träna på hur ”f” låter och skapa ljudet själv. Jag säger före och barnet härmar mig.
Språkträning ska vara roligt och det gäller att anpassa språklekarna efter barnets intresse, fortsätter Jeanette. Om barnet gillar monster, då jobbar vi med monster. Kanske behövs något helt annat för att motivera ett annat barn, lusten får styra.

Arbeta tillsammans

Karlstadmodellen bygger på att alla som finns runt barnet samarbetar, och ofta träffar Jeanette både föräldrar och förskolepersonal.

– Alla kan bidra till språkträningen och alla som finns runt barnet är lika betydelsefulla, säger Jeanette. Dessutom är det viktigt att språkträningen pågår hela tiden, både hemma och på förskolan. Kontinuitet är en av Karlstadmodellens grundpelare och den verkliga språkträningen sker när barnet får pröva i vardagen.

En annan av grundpelarna är att ligga steget före, för att barnet ska utmanas och komma vidare. Men språkträningen anpassas förstås efter varje barns individuella utmaningar.

– När vi märker att barnet kan ”f” är det kanske dags att gå vidare med ”v”, ett ljud som ofta är svårt att skilja från ”f”, säger Jeanette. Lyssningsövningar är lika viktiga som talövningar.

Tecken förtydligar

Att tydliggöra är ytterligare en viktig del i Karlstadmodellen och då används symboler, tecken och skrift.

– Ofta är det lättare att lära sig att teckna ett ord, än att säga det, säger Jeanette. Tecken är synliga och blir tydligare än talade ord. Vi arbetar också med att bygga meningar med kort som har olika färg och form för att tydliggöra ordklasserna.

Språkträning handlar inte bara om att lära sig att prata, det handlar också om att förstå hur språk och kommunikation påverkar hela livet.

– Språket gör dig delaktig, avslutar Jeanette. Ju mer kunskap du har, desto mer kan du bestämma själv.

Karlstadmodellens fem grundpelare

  • Empowerment – att stärka individens självkänsla och identitet.
  • Struktur – genom att arbeta strukturerat med språkträningen så slipper vi energitjuvar.
  • Kontinuitet – arbetet sker överallt, hela tiden.
  • Tydliggöra – genom tecken, bildstöd och skrift.
  • Steget före – att stötta och utmana för att barnet ska ta nästa steg i sin språkutveckling.

Karlstadmodellen har utvecklats sedan slutet av 1970-talet under ledning av Irene Johansson, tidigare professor i fonetik vid Umeå universitet och professor i specialpedagogik vid Karlstad universitet. Karlstadmodellen är inte begränsad till en särskild ålder eller diagnos.

MER OM KARLSTADMODELLEN

IAKM

IAKM  Sverige

Hos IAKM Sverige finns mer information om språkträning, utbildningar och kontaktpersoner för Karlstadmodellen.

IAKM.se
Språkom

Språkom

Språkom erbjuder handledning, föreläsningar och kurser med utgångspunkt från Karlstadmodellens språkträningsmodell.

Sprakom.se

BÖCKER & MATERIAL

Karlstad-modellen

Hatten Förlag

Hos Hatten förlag finns böcker och arbetsmaterial som bygger på Karlstadmodellen och som kan användas för att arbeta strukturerat och målinriktat med språkträning.

Hattenforlag.se/karlstadmodellen

Barns språkutveckling

0 till 2 år

Läs om vanliga utvecklingssteg i det lilla barnets språkutveckling. Från joller, till ord och korta meningar!

2 till 4 år

Språket fortsätter växa. Läs mer om barns språkutveckling under de tidiga förskoleåren.

Barns språkutveckling 4-6 år

4 till 6 år

Under de sista förskoleåren brukar mycket falla på plats. Men barn utvecklas i olika takt så titta gärna i flera artiklar för att hitta tips som passar er!