En ny artikel
Ett roligt sätt att bygga ordförråd är faktiskt att konkret gå runt och samla på nya saker och ord. Med små barn kan vi ta med en påse och leta efter nya intressanta saker att sätta ord på och stoppa ner i påsen. Vi kan göra det i lekrummet, och kanske leta efter saker på ett visst tema, djur eller fordon till exempel. Eller ute i naturen där vi kan leta kottar, pinnar, blad, och så vidare.
Vill man kan en leksak följa med och samla ord. Om Bobbo håller i påsen kan det bli ännu roligare!
Med äldre barn kan vi samla saker som har samma färg, eller kanske leta efter de minsta sakerna i ett rum? Och när vi sedan sätter oss och tittar vad vi har i påsen blir det förstås naturligt att vi repeterar alla ord igen!
Tips! Äldre barn kan också få i uppdrag att leta efter saker de inte vet vad de heter, eller nya ord de inte förstår. Då behöver kanske inte ordsamlandet göras konkret i en påse utan det kan räcka med att ni ritar av saken, eller skriver ner ordet, och går och frågar någon tillsammans
FLER SPRÅKLEKAR
Bokstäver och språkljud är grunden till läsning
I svenskan har vi 29 stora bokstäver och 29 små, men hur låter de egentligen? För att knäcka läskoden behöver vi lära oss att koppla ihop bokstäver med språkljud.
Utforska ”skolord”
Vissa ord dyker inte upp så ofta i vardagen, men blir viktiga när barnen börjar skolan. Passa på att utforska ord som: analysera, jämföra och skillnad.
Bokstäver och språkljud är grunden till läsning
I svenskan har vi 29 stora bokstäver och 29 små, men hur låter de egentligen? För att knäcka läskoden behöver vi lära oss att koppla ihop bokstäver med språkljud.
Högläsning bygger språk
Det finns många anledningar till att läsa högt tillsammans med ett barn. Förutom att det är mysigt, så utvecklas barnets språk, fantasi och empati av högläsning.
Forskning visar att språket påverkas positivt hos barn som tidigt får uppleva högläsning. Genom högläsning ger du barnet ett större ordförråd och förförståelse för språkets grammatik. Barnet lär sig också hur en berättelse börjar och slutar och hur människor känner, tänker och pratar. Det här hjälper barnet att förstå både sitt eget och andra människors liv.
Aldrig för tidigt
Det är aldrig för tidigt att börja högläsa. Det lilla barnet upplever trygghet i din röst och lär sig så småningom att följa bokens text och att vända blad. Barnet lär sig att bokstäverna har något att säga och att de berättar samma sak varje gång. Det här är barnets första steg mot att själv lära sig att läsa och skriva.
Aldrig för sent
Det är heller aldrig heller för sent att börja med högläsning. Ge inte dig själv dåligt samvete för att du ännu inte högläst för ditt barn. Börja nu!
Att läsa för redan läsande barn utvecklar barnets läsförmåga ytterligare. Ni kan välja ”svårare” böcker, vilket ger barnet ännu fler ord och uttryck i sitt ordförråd. Och kanske bidrar berättelserna till helt nya samtal och diskussioner.
Tips om högläsning
Jag vill absolut inte komplicera högläsningen, du ska läsa när och hur du vill. Men här kommer några tips om högläsning som språkbyggare:
- Prata om det ni läser eller upptäcker i bokens bilder. Låt barnet avbryta och ställa frågor. Hjälp barnet att sätta ord på sin läsupplevelse.
- Prata om vad orden betyder. Om barnet uppmärksammar ett särskilt ord, peka på ordet i boken och säg det högt flera gånger.
- Om barnet vill läsa samma bok flera gånger – gör det! Barnet är helt enkelt inte klar med den berättelsen. Dessutom ger repetition trygghet och nya ord bekräftas.
- Läs inte bara vid nattning. Det är inget fel med godnattsagor, men det är synd om läsning bara får hänga ihop med att barnet ska somna.
- Läs när det går. Högläs från skyltar, mjölkpaket och reklamblad. All läsning räknas.
- Läs pekböcker, bilderböcker, kapitelböcker, faktaböcker, serietidningar, poesi, kartböcker, sångböcker eller kanske något helt annat. Följ lusten! Det är inte ett jobb att högläsa, det är en gemensam upplevelse. Språkutveckling kommer på köpet.
Boktips
- Julia gillar djur av Eva Eriksson och Lisa Moroni, Bonnier Carlsen förlag (0–3 år)
- Gusten gråter av Sara Gimbergsson, Lilla Piratförlaget (0–3 år)
- Vov! sa lilla lammet av Stefan Casta och Mia Maria Güettler, Opal förlag (0–3 år)
- Jag är inte din mamma av Marianne Dubuc, Lilla Piratförlaget (3–6 år)
- Gummi-Lisa hittar hem av Anna Bengtsson, Alfabeta förlag (3–6 år)
- I en pöl av Karin Cyrén, Lilla Piratförlaget (3–6 år)
- Sandvargen av Åsa Lind, Rabén & Sjögren förlag (6–9 år)
- Ishavspirater av Frida Nilsson, Natur & Kultur förlag (6–9 år)
- Frallan är bäst av Sara Ohlsson, Lilla Piratförlaget (6–9 år)
Ann-Charlotte Ekensten
författare & skrivpedagog
TIPS
Barns språkutveckling
Bokstäver och språkljud är grunden till läsning
För att lära sig att läsa behöver man förstå sambandet mellan bokstävernas utseende och deras ljud. När vi blir medvetna om att ord består av enskilda ljud som representeras av bokstäver, kan vi avkoda alla ord vi stöter på – även ord som vi aldrig sett förut. Då har vi knäckt läskoden!
Det är spännande med bokstäver, men det kan också vara svårt. En del barn lär sig snabbt och lätt medan andra får kämpa mer. Vi har 29 stora bokstäver och 29 små, det vill säga 58 krumelurer som ska paras ihop med olika språkljud. Det kan kännas abstrakt och inte alls enkelt.
Hur låter bokstaven?
Susanna Cabander på Prolingus har tagit fram böcker och spel i serien Hur låter bokstaven? Materialet kan användas för att öva på att koppla ihop bokstäver med språkljud. Allt på ett lekfullt sätt!
ABC-boken är basen i materialet. Det är en interaktiv bok där barnen kan lära sig bokstavsljuden genom att se en bild där ljudet utspelar sig och höra en kort beskrivning till. Boken tar upp vardagliga ljud som finns omkring oss, och som både är lätta att känna igen och naturliga att härma. När barnen samtidigt får en visuell och auditiv presentation av ljuden kan det bli lättare att lära sig och koppla ihop dem med bokstäverna.
Utforska ljuden
Om du vill använda ABC-boken för att utforska ljuden, så tipsar Susanna om att följa barnens intresse. Antingen kan ni läsa hela boken tillsammans, eller så väljer ni ut några sidor. Utgå från de sidor som barnen själva fastnar för.
Börja med att lyssna på ljudet och upprepa beskrivningen. Prata också om det som händer på bilden. Sedan kan ni fortsätta med att härma ljudet och prata om det. Är ljudet långt eller kort? Låter det mjukt eller hårt? Titta också på hur munnen ser ut när ni härmar ljudet. Ta gärna hjälp av en spegel! Tanken är att barnen ska få ”smaka” på ljuden, pröva och bli medvetna om dem under lekfulla former.
MER INSPIRATION
Lek med ljudhärmande ord!
Att leka med ljud och ljudhärmande ord, och locka barnen att vara med och härma, är ett roligt sätt att stötta små barns språkutveckling.