Rim & ramsor
Ajja&Bajjas ramsor
En rolig samling ramsor som passar perfekt för små barn. De utgår från vardagliga situationer så att man kan köra ”Blöjbytarramsan” vid skötbordet till exempel.
Babola Salabim!
Trolla med Babblarna! Babola salabim är härlig bok där barnen kan lyssna efter och fylla i ord som rimmar samtidigt som det trollas hej vilt!
Olle&Mias Stora Rim&Ramsor
Klassiska ramsor med humoristiska bilder där texten, som i alla böcker om Olle &Mia, också är kompletterad med teckenillustrationer
Tamtarams
Tamtarams är en samling skojiga ramsor för både små och lite större barn som det passar extra bra att göra rörelser till.
Tungvrickare
Här gäller det att hålla tungan rätt i mun. Tungvrickare är knasiga ramsor av logopeden och författaren Elvira Ashby för den som verkligen vill utmana sin artikulationsförmåga!
ABC
En riktig klassiker är förstås Lennart Hellsings ABC-bok på rim. Med ordlekar och tokigheter som ”… böcker kan man inte äta ty de är så vinkelräta.”
FLER BOKTIPS
Inget hittades
Godnattböcker
Natti natti Babblarna
När det blir kväll och dags att sova så finns en riktig favoritbok med Babblarna. Natti natti Babblarna ger möjlighet till en mysig nattningsritual. Till boken finns nämligen en härlig mjukisleksak där alla vännerna kan bäddas ner, en efter en, samtidigt som du läser, tills allihop sover. Och kanske sover även någon mer då? Om inte så finns Babblarnas vaggvisa på spotify! Sov gott!
Se här hur godnattleksaken fungerer!
Ajja & Bajja ska sova
Följ med hem till Ajja och Bajja när de gör sig redo för natten. Som alltid i böcker med dessa två busfrön är historien full av ljudhärmande ord så att även de yngsta kan vara med och låta och berätta. Tills det är dags för alla att sova förstås.
FLER BOKTIPS
Inget hittades
Böcker med tecken
I lekparken
Det finns totalt 12 böcker om alla härliga människor i Olle&Mias värld. I just denna bok är det Pia som tar med sig lille Hugo till lekparken. Men det tar lite tid att komma dit för Hugo har en stark vilja.
Leka inne
I denna bok i samma Olle&Mia-serie leker Mia inne. Hon pusslar, ritar och leker med dockan. Och det fiffiga är att medan ni läser om allt spännande Mia gör så kan både du och ditt barn lära er många användbara tecken samtidigt.
Nu kommer jag
Idag leker Olle&Mia och deras kompisar kurragömma. Och samtidigt får alla läsare lära sig ord och tecken för siffror och sådana där krångliga lägesord. Är det någon bakom gardinen till exempel? Bilderna i Olle&Mia-böckerna är lite tuffare och passar även för lite äldre barn.
Ajja&Bajja på förskolan
Böckerna om Ajja&Bajja ger ett bra grundordförråd för sådant som intresserar små barn och teckenillustrationer finns samlade längst bak i boken. I just den här boken är det förstås ord som dyker upp i förskolan som är i fokus. Häng med Ajja och Bajja när det blir samling, lek och mellis.
I Bobbos väska
I de allra flesta av Babblarnas böcker finns teckenillustrationer längst bak i boken. I den boken här får vi hjälpa till att komma på vems saker det är som finns i Bobbos härligt stora kappsäck. Vem kan halsbandet tillhöra tror ni?
Ebba fyller år
Möt världens bästa Ebba – i den här boken fyller hon år och det blir presenter, tårta och kalas. På varje sida i boken finns teckenillustrationer så att det är lätt att läsa och teckna samtidigt.
Adelina och Gosedjursfesten
Adelina är pirrig i magen för idag är det gosedjursfest på förskolan. Vilken nalle ska få följa med? På förskolan är alla glada men mitt i samlingen går brandlarmet och alla måste rusa ut. I kalabaliken försvinner Adelinas favoritgosedjur … kommer hon någonsin hitta den igen? I den här boken finns förutom en saga, tecken på varje uppslag så du också kan lära dig att teckna.
Nu ska vi prata! KALAS
Eli är bjuden på kalas. Det är så spännande med tårta och ballonger! Men vad hände egentligen med presenten? I bokserien ”Nu ska vi prata!” står barnets språkinlärning i fokus. Både det talade och det tecknade språket. Barnens språkhjälte Poff visar hur de viktigaste och vanligaste orden tecknas med hjälp av stödtecken.
Boel får en boll
Boel får en boll i födelsedagspresent. Hon bollar med Tore, mamma och pappa. Men plötsligt är bollen försvunnen. En berättelse om stora känslor som lycka, sorg och lättnad. Bilderna är målade i tydliga klara färger med svarta konturer. Texten är kompletterad med teckenbilder.
Lea Lejontämjare på badhuset
Idag blir det spännande. Lea ska till simhallen utan puffar. Som tur är ska Elliot med. Han har både badring och puffar. När det bildas en ström i vattnet befinner sig Lea och Elliot plötsligt på Nilen. Där finns det krokodiler, fallande träd och tandlösa pirater som jagar dem. Boken innehåller 4 TAKK-tecken som beskrivs i slutet av boken.
FLER BOKTIPS
Inget hittades
Varför är tecken bra för språkutvecklingen?
Att vi använder tecken och gester för att förstärka nyckelorden i det vi säger är ett bra sätt att stimulera barns tidiga språkutveckling. Men varför är det så?
Lättare för barnen
Tecknen är ofta lättare för små barn att lära sig än talade ord. Både för att de är mer konkreta och liknar det de symboliserar, och för att de är lättare att ”göra” rent motoriskt. För att säga ”boll” behöver vi ha kontroll över en mängd små muskler runt om i munnen och rörelserna måste vara precisa annars blir det något annat. Medan tecknet för ”boll” är mer grovmotoriskt och enklare.
Det gör att barnen snabbare kommer igång med att uttrycka sig och kommunicera mer.
Vi blir tydligare modeller
Det händer också något med vårt eget tal när vi pratar och tecknar till. Vi pratar automatiskt långsammare och tydligare när vi tecknar, och de viktigaste orden i det vi säger blir markerade av tecknen. Det gör det lättare för barnen att ta in och bearbeta det som sägs.
Hur gör man då?
Du pratar som vanligt men tecknar de viktigaste orden i det du säger. Tecknen kommer ur svenskt teckenspråk, och dem kan du till exempel hitta via tipsen nedan. Det finns numera många barnböcker med tecken så du kan lära dig tillsammans med barnen, och det finns kurser att gå för att komma igång. Barnen lär sig tecknen genom att se oss vuxna använda dem, men man kan också hjälpa barnen genom att ta deras händer och visa hur man gör ett tecken.
Tänk om barnet inte börjar prata då?
Ett barn som är redo att tala väljer alltid att lämna tecknen och prata istället, att prata är så mycket smidigare och snabbare än att teckna. Men med tecken ger man barnet tillgång till ett språk och möjlighet att uttrycka sig innan talet kommer!
MER OM TECKEN
Inget hittades
På upptäcktsfärd för ordförrådet
Ett roligt sätt att bygga ordförråd är faktiskt att konkret gå runt och samla på nya saker och ord. Med små barn kan vi ta med en påse och leta efter nya intressanta saker att sätta ord på och stoppa ner i påsen. Vi kan göra det i lekrummet, och kanske leta efter saker på ett visst tema, djur eller fordon till exempel. Eller ute i naturen där vi kan leta kottar, pinnar, blad, och så vidare.
Vill man kan en leksak följa med och samla ord. Om en docka eller en superhjälte håller i påsen kan det bli ännu roligare!
Med äldre barn kan vi samla saker som har samma färg, eller kanske leta efter de minsta sakerna i ett rum? Och när vi sedan sätter oss och tittar vad vi har i påsen blir det förstås naturligt att vi repeterar alla ord igen!
Tips! Äldre barn kan också få i uppdrag att leta efter saker de inte vet vad de heter, eller nya ord de inte förstår. Då behöver kanske inte ordsamlandet göras konkret i en påse utan det kan räcka med att ni ritar av saken, eller skriver ner ordet, och går och frågar någon tillsammans
FLER SPRÅKLEKAR
Språkförståelse och kurragömma
En enkel lek för att stötta utvecklingen av språkförståelse är att barnen får leta efter saker utifrån lagom svåra instruktioner.
Språkutveckling 4-6 år
Språkutveckling4-5 år
I den här åldern blir barnens språk ofta mer och mer vuxenlikt och även finliret börjar falla på plats. Barnen kan berätta mer komplicerade historier, använder längre meningar och böjer ofta orden korrekt.
En del oregelbundna böjningsformer kan fortfarande vara svåra. Barn kan säga ”gådde” till exempel istället för ”gick”. Det är också vanligt att barn har svårt med uttalet av en del språkljud. R-ljudet och sje-ljudet, till exempel, sätter sig ofta inte förrän framåt skolåldern.
Tips!
Ett tips när barnet säger något som inte blir riktigt rätt – ”han gådde till jusskanan” till exempel – är att vi säger det rätta och gärna bygger ut lite till. ”Ja, han gick bort till rutschkanan. Vad gör han där borta?”
Barnens intresse för siffror och bokstäver brukar vakna, och om barnet är sent med uttalet av något språkljud kan vi ofta utnyttja det för att leka med ljudet. Ibland kanske barn inte riktigt uppfattat att det är skillnad mellan k- och t-ljudet till exempel, och det blir ju tydligare när man tittar på bokstäverna tillsammans och försöker komma på ord som börjar på det ena eller det andra ljudet.
Barnens förståelse och användning av mer komplexa begrepp brukar också växa. Det kan handla om att vi kan börja jämföra saker, se vilka som är ”störst” och ”minst”, ”lika” eller ”olika”.
Tips!
Tänk att du ska mata ditt barn med nya ord. Abstrakta begrepp är ofta lättare för barnen att förstå om vi försöker göra dem så konkreta som möjligt. Vi kan visa, rita eller göra små experiment tillsammans, t ex att barnen får känna på något ”tungt” och något ”lätt” medan ni pratar om orden.
Barn i denna ålder börjar också få lite lättare att leva sig in i hur andra känner och tänker, och förstår att alla inte alltid tänker precis som barnet. Det kan göra det lättare med samarbete och kompromisser, även om det förstås fortfarande kan vara svårt för barnet att inte få som hen vill och vår medkänsla är något som kan utvecklas hela livet.
Tips!
Ett tips är att ta tid att sätta ord på både barnens och andras känslor. Om det blivit en konflikt om något kan man i en lugn stund prata igenom vad som hände, och kanske tillsammans försöka komma på vad man kan göra istället om situationen återkommer.
Språkutveckling5-6 år
Nu börjar det bli dags för skolan! Barnens tänkande utvecklas och de blir bättre på att dra slutsatser och förstå sammanhang. Barnen lär sig fortfarande mycket genom lek, men brukar också kunna sitta still och koncentrera sig en stund på olika uppgifter.
Något som är bra för senare läs- och skrivutveckling är att vi leker med språket tillsammans. Vi kan rimma och ramsa, prata om hur ord låter och lyssna efter vad det är för ljud i ord. Det här bygger upp den språkliga medvetenheten, det vill säga förmågan att se på språket lite utifrån.
Tips!
Läs ABC-böcker och passa på att föra in även hur bokstavsljuden låter. Bokstäverna har nämligen både ljud och namn. M heter ”em” men låter ”mmm”, och det är ju faktiskt ljudet ”mmm” barnet behöver för att börja ljuda ihop ord.
Vissa enstaka språkljud kan fortfarande vara svåra för barnet att uttala, till exempel har ca 20% av femåringarna fortfarande svårt med r-ljudet. Barnet kan också göra fel på en del ovanliga ändelser men generellt brukar deras meningar vara grammatiskt korrekta.
Barn börjar också ofta lära sig mer saker utantill och kan vara intresserade av fakta om olika saker. Passa på att utgå från barnets funderingar och ta reda på mer information, förklara på barnets nivå och passa på att bygga på exempelvis ordförrådet.
I 6-årsåldern kan ett barns ordförråd innehålla mellan 10 000 och 15 000 ord, och ju mer vi läser och pratar med barnet desto fler ord kommer barnet lära sig.
Tips!
Fånga upp ovanliga och krångliga ord exempelvis när ni läser böcker och passa på att förklara och prata om vad de betyder.
Att själv förklara och berätta om mer komplexa saker kan fortfarande vara svårt för barnet, men vi kan underlätta genom att vi lyssnar uppmärksamt, ger barnet tid och hjälper till genom att ställa stödfrågor. ”Var hände det här?” till exempel, eller ”Vad hände efter det?”
Att tillsammans hitta på egna sagor kan också vara ett roligt sätt att stötta barnets utveckling av berättande.
I den här åldern är vänner ofta viktiga, och barn kan börja jämföra sig mer med andra. Det kan bli jobbigare att inte kunna saker och det kan vara bra att vi stöttar barnet i det. Vi kan prata om att alla har saker de tycker är svåra och uppmuntra barnen att pröva igen.
Tips!
Fortsätt prata om känslor med barnet, både barnets egna och andras. Att kunna sätta ord på känslor underlättar i samspelet med vänner och andra.
TIPS!
Extra stöd i språkutvecklingen
Alla barn är olika och hur språk utvecklas kan variera. Behöver ditt barn extra stöd hittar du goda råd och tips här.
Språkutveckling 2-4 år
Språkutveckling2-3 år
I den här åldern händer det ofta mycket! Ordförrådet växer och det blir lättare att ha små samtal med barnen om sådant de är intresserade av. Barnen börjar också sätta ihop ord till korta meningar. Först två ord som kanske ”titta där” eller ”åka bil”, men successivt blir meningarna allt längre. Framåt tre års ålder kan en del barn sätta ihop meningar med kanske sex – sju ord.
Barnen förstår också allt mer av vad vi säger. När barn närmar sig tre år kan de ofta följa lite längre instruktioner som till exempel. ”Hämta bollen som ligger under bordet.”
Tips! Språkutvecklingen i den här åldern varierar mycket mellan olika barn. Det får den göra. Det viktiga är att vi runt barnen ger dem det stöd just de behöver för att utvecklas i sin takt.
Barn i den här åldern förenklar normalt uttalet av ord, ibland så mycket att det kan vara svårt för utomstående att höra vilket ord det är. Välling kan bli ”ninni” och öppna ”ma” till exempel. Inte heller som förälder förstår man allt barnet säger, men man kommer ofta långt med att visa att man verkligen lyssnar och vill förstå.
Tips! Om barnet blir frustrerad när du inte förstår vad det säger försök få det att visa på andra sätt. Peka eller använda kroppsspråk.
”Nej” och ”min” är ofta viktiga ord och barnen vill uttrycka sin vilja. Så småningom börjar de säga ”jag” om sig själva. De brukar också börja fråga allt mer, vad- och vem-frågor till exempel. Det är förstås jättebra, för frågor är det man lär sig av!
Som vuxen kan du tänka att du ska vara steget före barnet och hela tiden använda lite längre meningar än vad barnet själv gör. Till exempel så att du inte bara säger frågeordet utan hela meningen: ”Vad ska vi göra i lekparken?” eller ”Vem är det som ringer på dörren?”
Ett bra sätt att att stötta barnen att utveckla sitt språk är att vi tar för vana att fånga upp det barnen säger och bygga ut det lite. Om barnet till exempel säger ”nej tätta” kan du säga: ”Nej, du vill inte tvätta nallen.” Barnet får en bekräftelse på att du förstått och du blir en bra modell för hur barnet kan bygga vidare på sitt språk.
Tips! Det behöver inte vara svårt att bygga språk. Häng på det barnet tycker om att göra och sätt ord på det. Läs, ramsa och sjung tillsammans!
Språkutveckling3-4 år
Språket fortsätter att utvecklas mycket i den här åldern. Ordförrådet växer och barnet både förstår och använder mer komplexa meningar. Nu använder barnen också ofta mer och mer språk i sin lek. De kan leka fantasi- och rollekar, och prata och berätta om vad som händer i leken.
Barnets uttal blir successivt tydligare, men förenklas fortfarande en hel del. Två konsonanter i följd kan vara svåra, så att ”tvål” blir ”tål” till exempel, och en del språkljud kan bytas mot andra. Men det är nu betydligt lättare även för utomstående att förstå vad barnet säger.
Tips!
Om ditt barn uttalar ord fel behöver du inte rätta, däremot kan du alltid säga orden som de ska låta, så är du modell för hur barnet kan säga nästa gång, eller nästa.
Ibland har barn i den här åldern så mycket att säga att de snubblar över orden och det kan låta som att de stammar. Det går i de flesta fall över av sig själv. Men det är viktigt att vi ger barnet tid att uttrycka sig så att vi inte avbryter eller stressar på barnen när orden stockar sig.
Många barn i den här åldern tycker om att prata och diskutera. De kan berätta om sådant de sett eller gjort och frågar mycket. Det här är självklart väldigt bra för språkutvecklingen. När vi lyssnar på barnen, svarar på deras frågor, berättar och förklarar så bygger barnen både på sitt ordförråd och sin språkförståelse.
Tips!
Läs barnböcker tillsammans och prata gärna om det som händer i boken. Det är ett jättebra sätt att bygga bland annat ordförråd. Är barnet precis igång att lära sig något speciellt, ord för färger till exempel, går det ofta att hitta en bok med mycket av just det också.
I den här åldern brukar barn också komma igång att lära sig lite mer abstrakta ord, som ord för former, storlek och färger. Deras förståelse för enkla tidsbegrepp brukar också öka, så att de förstår ord som ”sedan”, ”först” och ”imorgon”, även om de inte kan avgöra hur lång exempelvis en timme är. Barn börjar kunna räkna upp till tre, och ibland ännu längre.
TIPS!
Boktips!
Att läsa barnböcker är alltid ett bra sätt att bygga språk! Här har vi samlat våra favoriter.
Extra stöd i språkutvecklingen
Alla barn är olika och hur språk utvecklas kan variera. Behöver ditt barn extra stöd hittar du goda råd och tips här.
Språkutveckling 0-2 år
Språkutveckling0-4 månader
Redan det nyfödda barnet kan samspela med oss genom att använda rösten, ögonkontakt och kroppsspråk. Skrik visar att något är fel, och barn som tittar på oss kanske vill ha kontakt. Vi får vara lyhörda och tolka barnens signaler.
Vid ungefär två månaders ålder börjar barn ofta låta mer, till exempel med enkla vokalljud som ”aaa” och ”ooo”. Allt eftersom börjar de prova fler olika ljud och försöker härma det de hör. Barnen samlar på så sätt byggstenar som de behöver inför att börja prata. Både många språkljud och språkets melodi lärs in tidigt.
Tips!
Lyssna och titta noga på hur barnet låter och rör sig. På så sätt kan du förstå hur barnet mår och vad hen vill.
Barnen behöver få höra mycket talat språk och brukar tycka om att lyssna när vi pratar med dem. Prata gärna glatt och mjukt och le samtidigt. Så småningom kan barnen börja le till svar.
Om du är uppmärksam kan du se hur barnet svarar på andra sätt också, till exempel genom att röra på kroppen eller använda sig av olika ljud när ni pratar och busar. Det är början till samtal, och både mysigt och utvecklande för barnen.
Tips!
Prata med barnet och berätta till exempel om vad ni ser och upplever. Även om barnet inte förstår allt är det ändå intressant och utvecklande. Barnet lockas också till att själv prova olika ljud.
Språkutveckling4-8 månader
Barnet prövar allt fler ljud och jollret blir allt mer varierat. Ofta dyker de första konsonanterna upp i början på perioden, och i slutet brukar barn komma igång med stavelsejoller, som ”da-da-da”. Barnet brukar också pröva olika röstlägen och ljudstyrka.
Barnet lyssnar allt mer uppmärksamt när du pratar, och så småningom börjar barnet förstå fler och fler vanliga återkommande ord. Barnet kan börja reagera på sitt namn eller ord som ”nej” till exempel. Men barnet hör också skillnad på tonen i din röst, om du exempelvis låter arg eller glad.
Barn i den här åldern börjar också ofta uppfatta mer om vad andra tittar på och gör. Om du tittar på något kan barnet till exempel vända sig om och titta åt samma håll.
Tips!
Passa på att sätta ord på det du och barnet tittar på. Lyssna också på barnet och svara när hen jollrar eller försöker kommunicera! Det är både spännande och utvecklande för barnet och när ni turas om – att lyssna och att prata – tränar barnet på det som är grunden i vanliga samtal, turtagning.
Barnens egen kommunikation, med kroppsspråk, mimik och ljud, blir successivt tydligare. De använder rösten mer varierat och kan ofta på sitt sätt visa om de är glada, hungriga eller trötta. Men barnen är fortfarande beroende av att vi tolkar och försöker förstå vad det de uttrycker kan betyda.
Tips!
Var gärna övertydlig när du pratar med ditt barn. Använd mimik, gester eller tecken och upprepa ord. Övertydligheten gör det lättare för barnet att förstå och du visar också för barnet hur det själv kan använda kroppen för att göra sig förstådd.
Språkutveckling8-12 månader
Nu börjar barn ofta använda mer gester för att kommunicera, till exempel genom att peka, visa och vinka. Men exakt när det sker varierar. En del barn pekar vid 8 månaders ålder, andra vid 16 månader. Så småningom kombinerar många barn gester och ljud för att göra sig förstådda, så att de kanske både pekar och låter samtidigt.
Barn förstår många ord innan de börjar säga ord själva och kan visa det genom att till exempel vända sig mot kända saker när du säger deras namn. Barnet kan så småningom också börja följa enkla uppmaningar, som att till exempel ta eller klappa något.
I slutet av den här perioden brukar de första riktiga orden dyka upp, som ”mamma”, ”pappa” eller ”titta” till exempel.
Det är inte alltid lätt att höra skillnad på joller och riktiga ord. Även om du inte är säker kan du tolka det barnet säger som ord, och bekräfta och upprepa det ordet, så stöttar du barnets utveckling. Av att du svarar och visar intresse uppmuntras barnet att prata mer och pröva igen.
Tips!
Upprepa det barnet säger och svara gärna på barnets ljud, rörelser och blickar som om de betyder mer än vad de gör. Om barnet till exempel är intresserad av en lampa och säger ”ma” kan du säga: ”Ja, lampa! Vilken fin lampa.”
I den här åldern blir det också lättare att titta på intressanta saker tillsammans. Det är viktigt för att barnet ska förstå hur allt fungerar och kunna lära sig fler ord allt eftersom. Om du pratar och använder gester när ni tittar på något får barnet också chansen att försöka härma både rörelser och ljud.
Det är fortfarande inte alltid så lätt att förstå vad barnet menar men bara genom att du försöker förstå utvecklas er kommunikation. I många situationer under dagen kan barnet också få träna på att kommunicera och visa vad hen vill, till exempel vid matbordet eller i lek.
Tips!
Läs, peka och titta i enkla böcker tillsammans. Sätt ord på vad saker i boken heter och kanske hur de låter. Locka barnet att vara med och härma ljud eller göra rörelser och gester och peka.
Språkutveckling1-1,5 år
Runt ettårsåldern brukar barn säga sina första ord, men exakt när det sker kan vara väldigt olika. En del barn säger sina första ord vid 10 månaders ålder, andra kan vara närmare 18 månader.
Ibland kan det också vara svårt att avgöra om något är ett riktigt ord eller bara joller, men även om man är osäker är det alltid bra att försöka tolka och svara på det som om det vore ord. Det stöttar barnets utveckling.
De första orden är oftast namn på sådant som betyder mycket för barnet, till exempel ”mamma” och ”pappa”. I början kan ord betyda både mer eller mindre än vad de gör för vuxna. ”Bil” kan användas för alla sorters fordon medan ”nalle” bara används för en viss nalle. Många barn har egna ord för olika saker och ords uttal kan förenklas mycket så att välling exempelvis blir ”ninni”.
Ett enstaka ord kan också stå för en hel mening. ”Den” kan till exempel betyda ”ge mig den”.
Tips!
Ta till vana att fånga upp det barnet säger och bygga ut det lite till. Om barnet säger ”mu”, kan du säga: ”Ja, mu, där är en ko. Vilken stor ko!” På så vis stöttar du hela tiden barnet att bygga vidare på sitt språk.
Även efter att de första orden dykt upp kommunicerar barn fortfarande mycket genom gester och pekningar. Barnet kan bli frustrerad och arg över att inte kunna göra sig förstådd, men genom att du lyssnar och visar att du försöker förstå, och använder alla ledtrådar för att lista ut vad barnet vill, utvecklas kommunikationen. När du tror du kommit på vad barnet menar sätt gärna ord på det, så är du modell för hur barnet kan utveckla sitt språk.
Tips!
Ta för vana att berätta för ditt barn vad ni gör och vad ni ska göra under dagen: ”Nu när du har badat ska vi sätta på en blöja.” och ”Vi tar de gröna byxorna.” Låt gärna barnet hjälpa till i vardagen också, till exempel genom att hämta saker.
Språkutveckling1,5-2 år
Efter cirka ett och ett halvt års ålder kommer ofta en period då ordförrådet ökar snabbare – ibland kallas det ”ordförrådsexplosionen”. Exakt när den perioden infaller, och hur snabbt ordförrådet växer, varierar från barn till barn. Det betyder att ett barn vid runt två års ålder kan säga från cirka femtio upp till flera hundra ord.
Vid två års ålder börjar många barn också sätta ihop ord i korta meningar, oftast två-ordssatser som till exempel ”titta där” eller ”vovve nanna”. Det börjar ofta bli lite lättare för barnet att uttrycka vad det vill och behöver. Ordet ”nej” kan bli extra intressant och viktigt, och ord som ”min” och ”mitt”.
Barnet förstår allt mer, och hänger snart med på det mesta som ni pratar om i vardagen. Barn kan börja hämta saker du ber om, till exempel en leksak, eller peka ut kroppsdelar om du frågar till exempel: ”Var är munnen?”
Tips!
Genom att lyssna på och prata mycket med barnet stimulerar du inte bara barnets språk utan också barnets utveckling i stort. Du kan till exempel berätta om det du ser att barnet är intresserad av och allt som ni upplever tillsammans. Ta gärna hjälp av barnböcker, sånger och ramsor och locka barnet att vara med och fylla i med ord eller gester och ljud.
TIPS!
Boktips!
Att titta i böcker tillsammans är en härlig stund att bygga språk. Här har vi samlat tips på böcker som passar extra bra för små barn.
Extra stöd i språkutvecklingen
Alla barn är olika och hur språk utvecklas kan variera. Behöver ditt barn extra stöd hittar du goda råd och tips här.