Bygg språk med böcker!

Bygg språk med böcker!

Bygg språk med böcker!
/Kom igång

Bygg språk med böcker!

Ni har säkert hört förut att högläsning och att titta i barnböcker tillsammans med barnen är bra för deras språkutveckling. Men varför är det så bra då?

De svenska forskarna Mats Myrberg och Ingvar Lundberg har uppskattat att ett barn som blir läst för och sedan läser själv har ett ordförråd på 50 000 – 70 000 ord vid 17 års ålder, medan en 17-åring som inte blivit läst för och inte läst själv har ett ordförråd på 15 000 – 17 000 ord. Det är stor skillnad!

Att skillnaden är så stor har nog flera förklaringar. Dels är det så att vi i vardagligt tal inte använder så mycket krångliga ord – men de dyker upp i böcker! Antingen kan barnen lära sig dem bara genom att dra slutsatser av sammanhanget medan vi läser, eller så kan vi pausa och passa på att förklara orden. I båda fallen bygger barnen på sitt ordförråd.
Men sedan händer det också något magiskt när vi läser tillsammans. Det brukar vara en lugn stund och vi koncentrerar oss på samma sak. Barnen får stöd av bilderna för att förstå nya spännande begrepp och sammanhang, och det finns tid att fundera och fråga. Allt det här har förstås effekt på språket.

Vi kan också medvetet använda barnböcker för att hjälpa barn lära sig olika saker. Om vi vill stötta barnet att börja sätta ihop ord i korta meningar passar till exempel en bok som ”I Babblarnas hus” perfekt. Vi kan bara locka barnet att fylla i och sätta ord på vad Babblarna gör på varje uppslag. Är det uttalet av något speciellt språkljud som är svårt kan vi istället hitta en bok med många ord på just det ljudet och locka barnet att härma och fylla i dem. Som till exempel boken ”Faran vid fallna trädet” om barnet har svårt med f-ljudet.

På många håll i landet har bibliotekarier i samarbete med logopeder tagit fram tips på barnböcker som passar extra bra för att stimulera olika språkliga förmågor.

Men om barnet inte är så intresserad av att sitta med och läsa böcker då? Ingen fara. Det går förstås att bygga språk även i andra situationer, som du ser om du klickar runt här bland våra artiklar. Men fortsätt gärna att erbjuda ditt barn böcker lite då och då ändå. Välj böcker om sådant som intresserar barnet och låt dem bläddra själva. Det gör inget om det går på trettio sekunder, ni behöver inte läsa texten utan du kan berätta med egna ord. Tänk inte att målet är att ni ska läsa en hel bok, utan att målet är att du ska visa att det här med böcker är härligt!

Språkpiller

Språkpiller är barnböcker som passar extra bra för att hjälpa barn med olika språkliga förmågor. Här har Region Östergötland samlat boktips.

Till Språkpiller

Språktåget

Hos Regionbiblioteket i Stockholm hittar ni fler boktipslistor men också en fin folder att skriva ut.

Till Språktåget

Varför teckna?

Varför är tecken bra för språkutvecklingen?

Varför teckna?
© Aleksej Sarifulin, dreamstime.com
/Tecken

Varför är tecken bra för språkutvecklingen?

Att vi använder tecken och gester för att förstärka nyckelorden i det vi säger är ett bra sätt att stimulera barns tidiga språkutveckling. Men varför är det så?

Lättare för barnen

Tecknen är ofta lättare för små barn att lära sig än talade ord. Både för att de är mer konkreta och liknar det de symboliserar, och för att de är lättare att ”göra” rent motoriskt. För att säga ”boll” behöver vi ha kontroll över en mängd små muskler runt om i munnen och rörelserna måste vara precisa annars blir det något annat. Medan tecknet för ”boll” är mer grovmotoriskt och enklare.

Det gör att barnen snabbare kommer igång med att uttrycka sig och kommunicera mer.

Vi blir tydligare modeller

Det händer också något med vårt eget tal när vi pratar och tecknar till. Vi pratar automatiskt långsammare och tydligare när vi tecknar, och de viktigaste orden i det vi säger blir markerade av tecknen. Det gör det lättare för barnen att ta in och bearbeta det som sägs.

Hur gör man då?

Du pratar som vanligt men tecknar de viktigaste orden i det du säger. Tecknen kommer ur svenskt teckenspråk, och dem kan du till exempel hitta via tipsen nedan. Det finns numera många barnböcker med tecken så du kan lära dig tillsammans med barnen, och det finns kurser att gå för att komma igång. Barnen lär sig tecknen genom att se oss vuxna använda dem, men man kan också hjälpa barnen genom att ta deras händer och visa hur man gör ett tecken.

Tänk om barnet inte börjar prata då?

Ett barn som är redo att tala väljer alltid att lämna tecknen och prata istället, att prata är så mycket smidigare och snabbare än att teckna. Men med tecken ger man barnet tillgång till ett språk och möjlighet att uttrycka sig innan talet kommer!

MER OM TECKEN

Inget hittades


Kom igång med tecken

Kom igång med tecken!

Kom igång med tecken
/Tecken

Kom igång med tecken!

Det behöver inte vara svårt att komma igång att teckna lite med sitt barn. Och framför allt är det roligt eftersom du kan få veta lite mer om vad din lilla sötnos tänker på.

Hur gör man då?

Börja med att lära dig några tecken för ord ni kan behöva i vardagen. Till exempel äta, sova, bada, leka, vill ha, boll, katt, bil – helt enkelt allt möjligt som är intressant för barnet att prata om. Sedan är det baraför dig att göra tecknen samtidigt som du säger orden. Hur du gör tecknen kan du lära dig bland annat på HattenOnline eller i appen Signitforward.

När börjar man?

Vi kan egentligen börja teckna med våra små hur tidigt som helst. Det är ju precis samma sak som att vi pratar med dem så fort de föds. De tittar, lyssnar och tar in, men själva brukar de bli redo att svara med tecken ungefär samtidigt som de börjar peka och vinka – kanske vid 8–10 månaders ålder.

Hur lär jag mig mer sedan?

Om ni tycker det är roligt är det bara att fortsätta lära in och använda fler tecken, när ni pratar, gosar och tittar i böcker. Du behöver inte teckna alla småord, utan något ord per mening räcker långt, men du behöver heller inte begränsa antalet tecken. Satsa på att lära dig tecken för allt ditt barn tycker är roligt och intressant.

Idag finns det många barnböcker med tecken, som till exempel serien om Ajja&Bajja där böckerna tillsammans ger ett bra grundordförråd. Det finns också många teckensånger, som du och ditt barn kan se tillsammans, till exempel i bion på HattenOnline.

Ditt barn kommer lära sig tecken genom att härma dig. För en del barn går det fort, för andra tar det längre tid, men det skadar aldrig att du tecknar. Ditt tal blir faktiskt också tydligare av det, och det är säkert en av orsakerna till att tecken ofta stimulerar språkutvecklingen i stort.

Affisch: Mina första tecken med Ajja&Bajja

Mina första tecken-affisch

Passa på att skriva ut Ajja&Bajjas ”Mina första tecken-affisch” och sätt upp på väggen.

Ladda ner PDF

Mini-teckenkurs!

Här går logopeden och författaren Elvira Ashby igenom några enkla tecken för den som vill pröva.

MER OM TECKEN

Inget hittades


På upptäcksfärd

På upptäcktsfärd för ordförrådet

På upptäcksfärd
© Per Boge, Dreamstime.com
/Språklek & inspiration

På upptäcktsfärd för ordförrådet

Ett roligt sätt att bygga ordförråd är faktiskt att konkret gå runt och samla på nya saker och ord. Med små barn kan vi ta med en påse och leta efter nya intressanta saker att sätta ord på och stoppa ner i påsen. Vi kan göra det i lekrummet, och kanske leta efter saker på ett visst tema, djur eller fordon till exempel. Eller ute i naturen där vi kan leta kottar, pinnar, blad, och så vidare.

Vill man kan en leksak följa med och samla ord. Om en docka eller en superhjälte håller i påsen kan det bli ännu roligare!
Med äldre barn kan vi samla saker som har samma färg, eller kanske leta efter de minsta sakerna i ett rum? Och när vi sedan sätter oss och tittar vad vi har i påsen blir det förstås naturligt att vi repeterar alla ord igen!

Tips! Äldre barn kan också få i uppdrag att leta efter saker de inte vet vad de heter, eller nya ord de inte förstår. Då behöver kanske inte ordsamlandet göras konkret i en påse utan det kan räcka med att ni ritar av saken, eller skriver ner ordet, och går och frågar någon tillsammans

FLER SPRÅKLEKAR

Språkförståelse och kurragömma

En enkel lek för att stötta utvecklingen av språkförståelse är att barnen får leta efter saker utifrån lagom svåra instruktioner.

Läs mer


Barns språkutveckling 4-6 år

Språkutveckling 4-6 år

/FAKTA

Språkutveckling

4 till 6 år

Barns språkutveckling 4-6 år

Språkutveckling

4-5 år

I den här åldern blir barnens språk ofta mer och mer vuxenlikt och även finliret börjar falla på plats. Barnen kan berätta mer komplicerade historier, använder längre meningar och böjer ofta orden korrekt.
En del oregelbundna böjningsformer kan fortfarande vara svåra. Barn kan säga ”gådde” till exempel istället för ”gick”. Det är också vanligt att barn har svårt med uttalet av en del språkljud. R-ljudet och sje-ljudet, till exempel, sätter sig ofta inte förrän framåt skolåldern.

Tips!
Ett tips när barnet säger något som inte blir riktigt rätt – ”han gådde till jusskanan” till exempel – är att vi säger det rätta och gärna bygger ut lite till. ”Ja, han gick bort till rutschkanan. Vad gör han där borta?”

Barnens intresse för siffror och bokstäver brukar vakna, och om barnet är sent med uttalet av något språkljud kan vi ofta utnyttja det för att leka med ljudet. Ibland kanske barn inte riktigt uppfattat att det är skillnad mellan k- och t-ljudet till exempel, och det blir ju tydligare när man tittar på bokstäverna tillsammans och försöker komma på ord som börjar på det ena eller det andra ljudet.

Barnens förståelse och användning av mer komplexa begrepp brukar också växa. Det kan handla om att vi kan börja jämföra saker, se vilka som är ”störst” och ”minst”, ”lika” eller ”olika”.

Tips!
Tänk att du ska mata ditt barn med nya ord. Abstrakta begrepp är ofta lättare för barnen att förstå om vi försöker göra dem så konkreta som möjligt. Vi kan visa, rita eller göra små experiment tillsammans, t ex att barnen får känna på något ”tungt” och något ”lätt” medan ni pratar om orden.

Barn i denna ålder börjar också få lite lättare att leva sig in i hur andra känner och tänker, och förstår att alla inte alltid tänker precis som barnet. Det kan göra det lättare med samarbete och kompromisser, även om det förstås fortfarande kan vara svårt för barnet att inte få som hen vill och vår medkänsla är något som kan utvecklas hela livet.

Tips!
Ett tips är att ta tid att sätta ord på både barnens och andras känslor. Om det blivit en konflikt om något kan man i en lugn stund prata igenom vad som hände, och kanske tillsammans försöka komma på vad man kan göra istället om situationen återkommer.

Språkutveckling

5-6 år

Nu börjar det bli dags för skolan! Barnens tänkande utvecklas och de blir bättre på att dra slutsatser och förstå sammanhang. Barnen lär sig fortfarande mycket genom lek, men brukar också kunna sitta still och koncentrera sig en stund på olika uppgifter.

Något som är bra för senare läs- och skrivutveckling är att vi leker med språket tillsammans. Vi kan rimma och ramsa, prata om hur ord låter och lyssna efter vad det är för ljud i ord. Det här bygger upp den språkliga medvetenheten, det vill säga förmågan att se på språket lite utifrån.

Tips!
Läs ABC-böcker och passa på att föra in även hur bokstavsljuden låter. Bokstäverna har nämligen både ljud och namn. M heter ”em” men låter ”mmm”, och det är ju faktiskt ljudet ”mmm” barnet behöver för att börja ljuda ihop ord.

Vissa enstaka språkljud kan fortfarande vara svåra för barnet att uttala, till exempel har ca 20% av femåringarna fortfarande svårt med r-ljudet. Barnet kan också göra fel på en del ovanliga ändelser men generellt brukar deras meningar vara grammatiskt korrekta.

Barn börjar också ofta lära sig mer saker utantill och kan vara intresserade av fakta om olika saker. Passa på att utgå från barnets funderingar och ta reda på mer information, förklara på barnets nivå och passa på att bygga på exempelvis ordförrådet.

I 6-årsåldern kan ett barns ordförråd innehålla mellan 10 000 och 15 000 ord, och ju mer vi läser och pratar med barnet desto fler ord kommer barnet lära sig.

Tips!
Fånga upp ovanliga och krångliga ord exempelvis när ni läser böcker och passa på att förklara och prata om vad de betyder.

Att själv förklara och berätta om mer komplexa saker kan fortfarande vara svårt för barnet, men vi kan underlätta genom att vi lyssnar uppmärksamt, ger barnet tid och hjälper till genom att ställa stödfrågor. ”Var hände det här?” till exempel, eller ”Vad hände efter det?”

Att tillsammans hitta på egna sagor kan också vara ett roligt sätt att stötta barnets utveckling av berättande.

I den här åldern är vänner ofta viktiga, och barn kan börja jämföra sig mer med andra. Det kan bli jobbigare att inte kunna saker och det kan vara bra att vi stöttar barnet i det. Vi kan prata om att alla har saker de tycker är svåra och uppmuntra barnen att pröva igen.

Tips!
Fortsätt prata om känslor med barnet, både barnets egna och andras. Att kunna sätta ord på känslor underlättar i samspelet med vänner och andra.

TIPS!

Extra stöd i språkutvecklingen

Extra stöd i språkutvecklingen

Alla barn är olika och hur språk utvecklas kan variera. Behöver ditt barn extra stöd hittar du goda råd och tips här.

Läs mer

Språkutveckling 2-4 år

/FAKTA

Språkutveckling

2 till 4 år

© Kay4yk180718, Dreamstime.com

Språkutveckling

2-3 år

I den här åldern händer det ofta mycket! Ordförrådet växer och det blir lättare att ha små samtal med barnen om sådant de är intresserade av. Barnen börjar också sätta ihop ord till korta meningar. Först två ord som kanske ”titta där” eller ”åka bil”, men successivt blir meningarna allt längre. Framåt tre års ålder kan en del barn sätta ihop meningar med kanske sex – sju ord.

Barnen förstår också allt mer av vad vi säger. När barn närmar sig tre år kan de ofta följa lite längre instruktioner som till exempel. ”Hämta bollen som ligger under bordet.”

Tips! Språkutvecklingen i den här åldern varierar mycket mellan olika barn. Det får den göra. Det viktiga är att vi runt barnen ger dem det stöd just de behöver för att utvecklas i sin takt.

Barn i den här åldern förenklar normalt uttalet av ord, ibland så mycket att det kan vara svårt för utomstående att höra vilket ord det är. Välling kan bli ”ninni” och öppna ”ma” till exempel. Inte heller som förälder förstår man allt barnet säger, men man kommer ofta långt med att visa att man verkligen lyssnar och vill förstå.

Tips! Om barnet blir frustrerad när du inte förstår vad det säger försök få det att visa på andra sätt. Peka eller använda kroppsspråk.

”Nej” och ”min” är ofta viktiga ord och barnen vill uttrycka sin vilja. Så småningom börjar de säga ”jag” om sig själva. De brukar också börja fråga allt mer, vad- och vem-frågor till exempel. Det är förstås jättebra, för frågor är det man lär sig av!

Som vuxen kan du tänka att du ska vara steget före barnet och hela tiden använda lite längre meningar än vad barnet själv gör. Till exempel så att du inte bara säger frågeordet utan hela meningen: ”Vad ska vi göra i lekparken?” eller ”Vem är det som ringer på dörren?”

Ett bra sätt att att stötta barnen att utveckla sitt språk är att vi tar för vana att fånga upp det barnen säger och bygga ut det lite. Om barnet till exempel säger ”nej tätta” kan du säga: ”Nej, du vill inte tvätta nallen.” Barnet får en bekräftelse på att du förstått och du blir en bra modell för hur barnet kan bygga vidare på sitt språk.

Tips! Det behöver inte vara svårt att bygga språk. Häng på det barnet tycker om att göra och sätt ord på det. Läs, ramsa och sjung tillsammans!

Språkutveckling

3-4 år

Språket fortsätter att utvecklas mycket i den här åldern. Ordförrådet växer och barnet både förstår och använder mer komplexa meningar. Nu använder barnen också ofta mer och mer språk i sin lek. De kan leka fantasi- och rollekar, och prata och berätta om vad som händer i leken.
Barnets uttal blir successivt tydligare, men förenklas fortfarande en hel del. Två konsonanter i följd kan vara svåra, så att ”tvål” blir ”tål” till exempel, och en del språkljud kan bytas mot andra. Men det är nu betydligt lättare även för utomstående att förstå vad barnet säger.

Tips!
Om ditt barn uttalar ord fel behöver du inte rätta, däremot kan du alltid säga orden som de ska låta, så är du modell för hur barnet kan säga nästa gång, eller nästa.

Ibland har barn i den här åldern så mycket att säga att de snubblar över orden och det kan låta som att de stammar. Det går i de flesta fall över av sig själv. Men det är viktigt att vi ger barnet tid att uttrycka sig så att vi inte avbryter eller stressar på barnen när orden stockar sig.

Många barn i den här åldern tycker om att prata och diskutera. De kan berätta om sådant de sett eller gjort och frågar mycket. Det här är självklart väldigt bra för språkutvecklingen. När vi lyssnar på barnen, svarar på deras frågor, berättar och förklarar så bygger barnen både på sitt ordförråd och sin språkförståelse.

Tips!
Läs barnböcker tillsammans och prata gärna om det som händer i boken. Det är ett jättebra sätt att bygga bland annat ordförråd. Är barnet precis igång att lära sig något speciellt, ord för färger till exempel, går det ofta att hitta en bok med mycket av just det också.

I den här åldern brukar barn också komma igång att lära sig lite mer abstrakta ord, som ord för former, storlek och färger. Deras förståelse för enkla tidsbegrepp brukar också öka, så att de förstår ord som ”sedan”, ”först” och ”imorgon”, även om de inte kan avgöra hur lång exempelvis en timme är. Barn börjar kunna räkna upp till tre, och ibland ännu längre.

TIPS!

Boktips

Boktips!

Att läsa barnböcker är alltid ett bra sätt att bygga språk! Här har vi samlat våra favoriter.

Till alla boktips
Extra stöd i språkutvecklingen

Extra stöd i språkutvecklingen

Alla barn är olika och hur språk utvecklas kan variera. Behöver ditt barn extra stöd hittar du goda råd och tips här.

Läs mer

Snacka om allt!

Snacka om allt!

Snacka om allt!
© Eleonoraos, Dreamstime.com
/Kom igång

Snacka om allt!

Även när barn kommit igång att prata kan vi göra mycket för att stötta språkutvecklingen – och hjälper vi barnen att bygga ett rikt språk gör vi dem en stor tjänst! En stark språkförmåga underlättar i skolan och kan påverka hela livet. Men det bästa är att det är roligt att bygga språk också. Här kommer råd som passar lite äldre förskolebarn.

Mata barnen med nya ord!

Ha i bakhuvudet att du ska hjälpa barnet bygga ordförråd och ta alla tillfällen i akt. Prata mycket om allt ni ser och gör och läser. Vad är saker gjorda av? Hur fungerar de? När ni pratat om ett nytt ord försök också att använda det i lite olika sammanhang under några dagar framöver. Vi behöver alla många repetitioner av ord innan de befästs i vårt ordförråd.

Uppmuntra barnen att fråga!

Uppmuntra barnen att fråga om saker och ord de inte förstår. ”Vad betyder det?” och ”Varför?” är vad man lär sig av. Du kan också ta för vana att stanna upp och fråga om barnet förstår ovanliga ord när ni stöter på dem. Om barnet inte gör det kan du förklara och ge exempel:
”Vet du vad skillnad betyder? Nä? Jo, det är vad som gör två saker olika. Skillnaden mellan de här bollarna är till exempel att den är blå och den är gul.”

Upprepa som det ska låta

Om ditt barn säger något som blir fel behöver du inte rätta, men du kan ta för vana att upprepa ordet eller meningen som den ska låta.
Om ditt barn säger: ”Titta, en jaket” så kan du säga ”ja, en raket”. Eller om barnet säger: ”Tänk om bussen kan inte åka?” så kan du säga: ”Om bussen inte kan åka? Ja, då…”

Locka barnen att berätta!

Locka barnen att berätta om saker som intresserar dem. Lyssna och ställ följdfrågor för att stötta berättandet. Vi kan också ta för vana att alla berättar något om sin dag till exempel vid middagsbordet. Hjälp till med frågor om det behövs, som till exempel: ”Vad hände först när du kom dit?”

Läs böcker tillsammans!

Att läsa barnböcker tillsammans är ett mycket bra sätt att bygga språk. Har barnet svårt med något speciellt går det nästan alltid att hitta en bok som passar för att stötta utvecklingen av just det också. Om vi vill stötta barnets berättande till exempel, kan vi ta en bok där det framgår tydligt av bilderna vad som händer och låta barnet vara med att berätta utifrån dem.


Uttal och kittel

Uttal och kittel

Uttal och kittel
© Otherlet, Dreamstime.com
/Språklek & inspiration

Uttal och kittel

Denna enkla lek för att träna uttal går ut på att du som vuxen hittar på ett lagom svårt ord eller ljud som barnet ska säga för att du sedan ska göra något barnet tycker om, kittlas till exempel. ”Säg kastrull, så kittlar jag dig!”

När vi väljer ljud kan vi tänka att ett enskilt ljud ofta är enklare än att få till ljudet i ett ord, så om barnet har svårt med L-ljudet till exempel, så kan det först vara:
”Säg: Llllll, så kittlar jag dig!”

… blir det inte riktigt ”Llll” (utan kanske ”Jjjj” om barnet brukar säga det istället) kan du med dina kittliga fingrar redo coacha barnet lite i hur hen kan hitta ljudet, till exempel genom att säga något som:
”Ja, en gång till och tryck upp med tungan samtidigt. Lllll.”
Och när barnet försökt igen kittlas du!

Så fort det går bättre kan vi gå över till att barnet ska säga hela ord eller så småningom meningar. ”Säg ska vi llleka, så kittlar jag dig!”

FLER SPRÅKLEKAR

Språkförståelse och kurragömma

En enkel lek för att stötta utvecklingen av språkförståelse är att barnen får leta efter saker utifrån lagom svåra instruktioner.

Läs mer


Språkförståelse och kurragömma

© Sebastian Czapnik, Dreamstime
/Språklek & inspiration

Språkförståelse och kurragömma

Det här är en av Hattens huslogoped Elviras favoritlekar. Det är en enkel lek för att stötta utvecklingen av språkförståelse där barnen får leta efter saker utifrån lagom svåra instruktioner.

”Mina barn gillar att leka kurragömma med Babblarna men det går förstås att använda andra leksaker istället.

Leken börjar med att jag berättar att Babba vill leka kurragömma. Sedan får barnen blunda medan jag gömmer Babba på något lämpligt ställe. Vill jag hjälpa barnen utveckla förståelsen av lägesord som under, bakom och på, så gömmer sig Babba förstås under, bakom eller på något. När Babba gömt sig får barnen öppna ögonen och lyssna medan jag berättar var Babba gömt sig.
”Är ni med nu? Babba har gömt sig under det vita skåpet.”
Om barnen letar på fel ställe kan jag upprepa orden och stötta med gester eller tecken för att visa exempelvis vad det där ”under” faktiskt betyder.
När barnen har hittat Babba börjar vi om leken, så att Babba får gömma sig igen på ett nytt ställe. Det är enkelt att variera svårighetsgraden utifrån barnen, och med äldre barn kan Babba få gömma sig exempelvis ”… bakom den största vita lådan längst ner i hyllorna till höger om soffan.” Leken går att variera i all oändlighet.”

FLER SPRÅKLEKAR

Språkförståelse och kurragömma

En enkel lek för att stötta utvecklingen av språkförståelse är att barnen får leta efter saker utifrån lagom svåra instruktioner.

Läs mer


Språkutveckling 0-2 år

/FAKTA

Språkutveckling

0 till 2 år

© Radist, Dreamstime.com

Språkutveckling

0-4 månader

Redan det nyfödda barnet kan samspela med oss genom att använda rösten, ögonkontakt och kroppsspråk. Skrik visar att något är fel, och barn som tittar på oss kanske vill ha kontakt. Vi får vara lyhörda och tolka barnens signaler.

Vid ungefär två månaders ålder börjar barn ofta låta mer, till exempel med enkla vokalljud som ”aaa” och ”ooo”. Allt eftersom börjar de prova fler olika ljud och försöker härma det de hör. Barnen samlar på så sätt byggstenar som de behöver inför att börja prata. Både många språkljud och språkets melodi lärs in tidigt.

Tips!
Lyssna och titta noga på hur barnet låter och rör sig. På så sätt kan du förstå hur barnet mår och vad hen vill.

Barnen behöver få höra mycket talat språk och brukar tycka om att lyssna när vi pratar med dem. Prata gärna glatt och mjukt och le samtidigt. Så småningom kan barnen börja le till svar.

Om du är uppmärksam kan du se hur barnet svarar på andra sätt också, till exempel genom att röra på kroppen eller använda sig av olika ljud när ni pratar och busar. Det är början till samtal, och både mysigt och utvecklande för barnen.

Tips!
Prata med barnet och berätta till exempel om vad ni ser och upplever. Även om barnet inte förstår allt är det ändå intressant och utvecklande. Barnet lockas också till att själv prova olika ljud.

Språkutveckling

4-8 månader

Barnet prövar allt fler ljud och jollret blir allt mer varierat. Ofta dyker de första konsonanterna upp i början på perioden, och i slutet brukar barn komma igång med stavelsejoller, som ”da-da-da”. Barnet brukar också pröva olika röstlägen och ljudstyrka.

Barnet lyssnar allt mer uppmärksamt när du pratar, och så småningom börjar barnet förstå fler och fler vanliga återkommande ord. Barnet kan börja reagera på sitt namn eller ord som ”nej” till exempel. Men barnet hör också skillnad på tonen i din röst, om du exempelvis låter arg eller glad.

Barn i den här åldern börjar också ofta uppfatta mer om vad andra tittar på och gör. Om du tittar på något kan barnet till exempel vända sig om och titta åt samma håll.

Tips!
Passa på att sätta ord på det du och barnet tittar på. Lyssna också på barnet och svara när hen jollrar eller försöker kommunicera! Det är både spännande och utvecklande för barnet och när ni turas om – att lyssna och att prata – tränar barnet på det som är grunden i vanliga samtal, turtagning.

Barnens egen kommunikation, med kroppsspråk, mimik och ljud, blir successivt tydligare. De använder rösten mer varierat och kan ofta på sitt sätt visa om de är glada, hungriga eller trötta. Men barnen är fortfarande beroende av att vi tolkar och försöker förstå vad det de uttrycker kan betyda.

Tips!
Var gärna övertydlig när du pratar med ditt barn. Använd mimik, gester eller tecken och upprepa ord. Övertydligheten gör det lättare för barnet att förstå och du visar också för barnet hur det själv kan använda kroppen för att göra sig förstådd.

Språkutveckling

8-12 månader

Nu börjar barn ofta använda mer gester för att kommunicera, till exempel genom att peka, visa och vinka. Men exakt när det sker varierar. En del barn pekar vid 8 månaders ålder, andra vid 16 månader. Så småningom kombinerar många barn gester och ljud för att göra sig förstådda, så att de kanske både pekar och låter samtidigt.

Barn förstår många ord innan de börjar säga ord själva och kan visa det genom att till exempel vända sig mot kända saker när du säger deras namn. Barnet kan så småningom också börja följa enkla uppmaningar, som att till exempel ta eller klappa något.

I slutet av den här perioden brukar de första riktiga orden dyka upp, som ”mamma”, ”pappa” eller ”titta” till exempel.

Det är inte alltid lätt att höra skillnad på joller och riktiga ord. Även om du inte är säker kan du tolka det barnet säger som ord, och bekräfta och upprepa det ordet, så stöttar du barnets utveckling. Av att du svarar och visar intresse uppmuntras barnet att prata mer och pröva igen.

Tips!
Upprepa det barnet säger och svara gärna på barnets ljud, rörelser och blickar som om de betyder mer än vad de gör. Om barnet till exempel är intresserad av en lampa och säger ”ma” kan du säga: ”Ja, lampa! Vilken fin lampa.”

I den här åldern blir det också lättare att titta på intressanta saker tillsammans. Det är viktigt för att barnet ska förstå hur allt fungerar och kunna lära sig fler ord allt eftersom. Om du pratar och använder gester när ni tittar på något får barnet också chansen att försöka härma både rörelser och ljud.

Det är fortfarande inte alltid så lätt att förstå vad barnet menar men bara genom att du försöker förstå utvecklas er kommunikation. I många situationer under dagen kan barnet också få träna på att kommunicera och visa vad hen vill, till exempel vid matbordet eller i lek.

Tips!
Läs, peka och titta i enkla böcker tillsammans. Sätt ord på vad saker i boken heter och kanske hur de låter. Locka barnet att vara med och härma ljud eller göra rörelser och gester och peka.

Språkutveckling

1-1,5 år

Runt ettårsåldern brukar barn säga sina första ord, men exakt när det sker kan vara väldigt olika. En del barn säger sina första ord vid 10 månaders ålder, andra kan vara närmare 18 månader.

Ibland kan det också vara svårt att avgöra om något är ett riktigt ord eller bara joller, men även om man är osäker är det alltid bra att försöka tolka och svara på det som om det vore ord. Det stöttar barnets utveckling.

De första orden är oftast namn på sådant som betyder mycket för barnet, till exempel ”mamma” och ”pappa”. I början kan ord betyda både mer eller mindre än vad de gör för vuxna. ”Bil” kan användas för alla sorters fordon medan ”nalle” bara används för en viss nalle. Många barn har egna ord för olika saker och ords uttal kan förenklas mycket så att välling exempelvis blir ”ninni”.

Ett enstaka ord kan också stå för en hel mening. ”Den” kan till exempel betyda ”ge mig den”.

Tips!
Ta till vana att fånga upp det barnet säger och bygga ut det lite till. Om barnet säger ”mu”, kan du säga: ”Ja, mu, där är en ko. Vilken stor ko!” På så vis stöttar du hela tiden barnet att bygga vidare på sitt språk.

Även efter att de första orden dykt upp kommunicerar barn fortfarande mycket genom gester och pekningar. Barnet kan bli frustrerad och arg över att inte kunna göra sig förstådd, men genom att du lyssnar och visar att du försöker förstå, och använder alla ledtrådar för att lista ut vad barnet vill, utvecklas kommunikationen. När du tror du kommit på vad barnet menar sätt gärna ord på det, så är du modell för hur barnet kan utveckla sitt språk.

Tips!
Ta för vana att berätta för ditt barn vad ni gör och vad ni ska göra under dagen: ”Nu när du har badat ska vi sätta på en blöja.” och ”Vi tar de gröna byxorna.” Låt gärna barnet hjälpa till i vardagen också, till exempel genom att hämta saker. 

Språkutveckling

1,5-2 år

Efter cirka ett och ett halvt års ålder kommer ofta en period då ordförrådet ökar snabbare – ibland kallas det ”ordförrådsexplosionen”. Exakt när den perioden infaller, och hur snabbt ordförrådet växer, varierar från barn till barn. Det betyder att ett barn vid runt två års ålder kan säga från cirka femtio upp till flera hundra ord.

Vid två års ålder börjar många barn också sätta ihop ord i korta meningar, oftast två-ordssatser som till exempel ”titta där” eller ”vovve nanna”. Det börjar ofta bli lite lättare för barnet att uttrycka vad det vill och behöver. Ordet ”nej” kan bli extra intressant och viktigt, och ord som ”min” och ”mitt”.

Barnet förstår allt mer, och hänger snart med på det mesta som ni pratar om i vardagen. Barn kan börja hämta saker du ber om, till exempel en leksak, eller peka ut kroppsdelar om du frågar till exempel: ”Var är munnen?”

Tips!
Genom att lyssna på och prata mycket med barnet stimulerar du inte bara barnets språk utan också barnets utveckling i stort. Du kan till exempel berätta om det du ser att barnet är intresserad av och allt som ni upplever tillsammans. Ta gärna hjälp av barnböcker, sånger och ramsor och locka barnet att vara med och fylla i med ord eller gester och ljud.

TIPS!

Böcker för små barn

Boktips!

Att titta i böcker tillsammans är en härlig stund att bygga språk. Här har vi samlat tips på böcker som passar extra bra för små barn.

Böcker för små barn
Extra stöd i språkutvecklingen

Extra stöd i språkutvecklingen

Alla barn är olika och hur språk utvecklas kan variera. Behöver ditt barn extra stöd hittar du goda råd och tips här.

Läs mer