Barn som läser mår bättre
Vi vet att läsning är viktigt för barns språkutveckling, men läsning påverkar även den psykiska hälsan. En grupp forskare på universitetet i Cambridge har genomfört en omfattande studie som visar att barn som läser, mår bättre när de blir tonåringar.
Studien omfattar över 10 000 barn och forskarna har följt dem från tidig ålder fram tills de var 9–13 år. Ungefär hälften av barnen i gruppen läste inte alls för nöjes skull och hälften läste kontinuerligt, sedan de lärt sig att läsa enklare bilderböcker. Förutom att forskarna undersökte de data som fanns om varje barn, genomförde de kognitiva tester och studerade hjärnans utveckling. Forskarna såg tydliga olikheter mellan grupperna, och kunde också konstatera skillnader i hjärnbarken i de delar av hjärnan som är viktiga för den psykiska hälsan.
Nöjesläsning 12 timmar per vecka
Den nya studien förstärker tidigare forskning som pekar på att läsning utvecklar språk, inlärning, kreativitet och förmåga att känna empati för andra människor. Dessutom visar den att läsning även bidrar till psykisk hälsa, positiva studieresultat och att barnen tillbringar mindre tid med olika skärmar.
Enligt studien var inte föräldrarnas utbildning, arbete eller inkomst viktiga faktorer. Det spelade inte heller någon roll vilken typ av böcker barnen läst. De flesta hade börjat med bilderböcker och sedan fortsatt med kapitelböcker och serier. Men det var viktigt att barnen läst för nöjes skull, ungefär 12 timmar per vecka.
Visa att läsning är härligt!
Många vuxna upplever att det är svårt att få barn att läsa något alls – hur ska man då komma till nöjesläsning? Det finns ingen lösning som passar alla men att läsa högt tillsammans är alltid en bra början. Sedan gäller det att hitta böcker som barnet gillar, det kan vara både faktaböcker och skönlitteratur. Ta gärna hjälp av en bibliotekarie i jakten på passande böcker och prata om de böcker ni faktiskt läser. Som vuxen är det också viktigt att läsa själv och på så sätt visa att läsning är härligt!
MER INSPIRATION
Högläsning bygger språk
Det finns många anledningar till att läsa högt tillsammans med ett barn. Förutom att det är mysigt, så utvecklas barnets språk och fantasi av högläsning.
Läs på recept
För dig som vill komma igång och läsa mer för ditt barn – eller jobba läsfrämjande med andra – finns metoden Läs på recept.
Bildstöd förstärker språket
”En bild säger mer än tusen ord” är ett vanligt talesätt, och bildstöd är ett bra sätt att förstärka vad som sägs och därmed stötta barns språkutveckling. Många gånger förknippas bildstöd med språkutmaningar, men det funkar fint även i andra sammanhang. Bilder är tydliga och de stannar kvar, vilket ger tid att bearbeta information, förstå uppgifter och formulera svar. Att använda bilder som komplement till talat språk kan både skapa trygghet och minska risken för missförstånd.
Bildstöd kan hjälpa barn att förstå uppgifter, förbereda aktiviteter och förklara regler. Dessutom kan bilder bidra till att skapa minneskrokar till nya eller komplicerade ord. När vi får samma information via olika kanaler, blir det enklare att lära sig nytt och komma ihåg.
Bildstöd kan se olika ut, och det är vanligt att använda ritade bilder av olika slag. Men fotografier, tabeller eller diagram kan också användas som bildstöd.
Bildstöd för en eller flera
Det är enkelt att tillverka bildstöd, och det kan anpassas till en hel barngrupp eller för ett enskilt barn. Börja med att tänka igenom vilket syfte bildstödet har, och hur och var det ska användas. Är det ett översiktligt schema för dagen? Är det en kommunikationskarta kring en bok, ett besök hos tandläkaren eller för att reda ut en konflikt? Det kan också vara en kommunikationsknippa med bilder som visar förslag på aktiviteter att göra på förskolans utelek. Möjligheterna är många!
Ett schema eller program med bildstöd kan till exempel visa:
- Vad som ska hända.
- När det ska hända.
- Vem som är ansvarig.
- Lokal eller plats.
En kommunikationskarta (eller samtalskarta) om en fritidsaktivitet kan utökas med bilder kring följande ämnen:
- Vilken typ av aktivitet.
- Hur ska jag göra?
- Varför ska jag göra det här?
- Vilken utrustning ska jag använda?
I en kommunikationskarta är det bra att komplettera med bilder för känslor och frågeord, så att det går att utveckla samtalet.
Hitta och skapa bildstöd
Det finns enkla program och webbtjänster för att skapa bildstöd, en del kostar pengar – andra är gratis.
- InPrint från Symbolbruket och Pictogram från SPSM, till dessa program köper man licens.
- Bildstöd.se och Opensymbols.org är gratis webbtjänster.
Du kan också hitta färdigt bildstöd för olika situationer.Till exempel så har Riksförbundet DHB tagit fram ett stort material som handlar om bildstöd i föreningsverksamhet. Där finns schemabilder, sångtexter, recept, kommunikationsknippor, samtalskartor för olika aktiviteter och mycket annat.
Mer om bildstöd
Bildstöd.se
Hos Västra Götalandsregionen finns webbtjänsten Bildstod.se. Där kan du både skapa bildstöd och hitta sådant som är färdigt. Du behöver ett gratis konto för att använda tjänsten.
Opensymbols.org
OpenSymbols är en samling av öppna licensierade bildsymboler som du kan använda för att skapa bildstöd.
DHB Bildstöd
Hos Riksförbundet DHB finns både färdiga bildstöd för olika situationer och tips på hur du gör när du skapar eget material.
Bildstöd med Babblarna
Om du vill använda kommunikationskartor tillsammans med böckerna om Babblarna, så har Hatten förlag tagit fram detta i samarbete med Symbolbruket och Folkhälsan.
Följ med Bolibompadraken
Filmer där Draken följer med och testar nya saker som att gå till badhuset, cykla och ta blodprov. Draken använder tecken till talet och det finns också bildstöd att skriva ut till varje avsnitt.
Högläsning bygger språk
Det finns många anledningar till att läsa högt tillsammans med ett barn. Förutom att det är mysigt, så utvecklas barnets språk, fantasi och empati av högläsning.
Forskning visar att språket påverkas positivt hos barn som tidigt får uppleva högläsning. Genom högläsning ger du barnet ett större ordförråd och förförståelse för språkets grammatik. Barnet lär sig också hur en berättelse börjar och slutar och hur människor känner, tänker och pratar. Det här hjälper barnet att förstå både sitt eget och andra människors liv.
Aldrig för tidigt
Det är aldrig för tidigt att börja högläsa. Det lilla barnet upplever trygghet i din röst och lär sig så småningom att följa bokens text och att vända blad. Barnet lär sig att bokstäverna har något att säga och att de berättar samma sak varje gång. Det här är barnets första steg mot att själv lära sig att läsa och skriva.
Aldrig för sent
Det är heller aldrig heller för sent att börja med högläsning. Ge inte dig själv dåligt samvete för att du ännu inte högläst för ditt barn. Börja nu!
Att läsa för redan läsande barn utvecklar barnets läsförmåga ytterligare. Ni kan välja ”svårare” böcker, vilket ger barnet ännu fler ord och uttryck i sitt ordförråd. Och kanske bidrar berättelserna till helt nya samtal och diskussioner.
Tips om högläsning
Jag vill absolut inte komplicera högläsningen, du ska läsa när och hur du vill. Men här kommer några tips om högläsning som språkbyggare:
- Prata om det ni läser eller upptäcker i bokens bilder. Låt barnet avbryta och ställa frågor. Hjälp barnet att sätta ord på sin läsupplevelse.
- Prata om vad orden betyder. Om barnet uppmärksammar ett särskilt ord, peka på ordet i boken och säg det högt flera gånger.
- Om barnet vill läsa samma bok flera gånger – gör det! Barnet är helt enkelt inte klar med den berättelsen. Dessutom ger repetition trygghet och nya ord bekräftas.
- Läs inte bara vid nattning. Det är inget fel med godnattsagor, men det är synd om läsning bara får hänga ihop med att barnet ska somna.
- Läs när det går. Högläs från skyltar, mjölkpaket och reklamblad. All läsning räknas.
- Läs pekböcker, bilderböcker, kapitelböcker, faktaböcker, serietidningar, poesi, kartböcker, sångböcker eller kanske något helt annat. Följ lusten! Det är inte ett jobb att högläsa, det är en gemensam upplevelse. Språkutveckling kommer på köpet.
Boktips
- Julia gillar djur av Eva Eriksson och Lisa Moroni, Bonnier Carlsen förlag (0–3 år)
- Gusten gråter av Sara Gimbergsson, Lilla Piratförlaget (0–3 år)
- Vov! sa lilla lammet av Stefan Casta och Mia Maria Güettler, Opal förlag (0–3 år)
- Jag är inte din mamma av Marianne Dubuc, Lilla Piratförlaget (3–6 år)
- Gummi-Lisa hittar hem av Anna Bengtsson, Alfabeta förlag (3–6 år)
- I en pöl av Karin Cyrén, Lilla Piratförlaget (3–6 år)
- Sandvargen av Åsa Lind, Rabén & Sjögren förlag (6–9 år)
- Ishavspirater av Frida Nilsson, Natur & Kultur förlag (6–9 år)
- Frallan är bäst av Sara Ohlsson, Lilla Piratförlaget (6–9 år)
Ann-Charlotte Ekensten
författare & skrivpedagog
TIPS
Barns språkutveckling
Språkträning med Karlstadmodellen
Du behöver ett språk för att uttrycka vad du vill, hur du känner och vad du drömmer om. Språket är en förutsättning för delaktighet i vårt samhälle och barn med språkutmaningar har rätt till stöd att utveckla sitt språk.
Jeanette Persson hos Språkom arbetar med att stötta barns språkutveckling med hjälp av Karlstadmodellen, en språkträningsmodell som tar fasta på att stärka barnets självkänsla och identitet. Karlstadmodellen erbjuder en tydlig struktur för språkträningen, från enstaka språkljud till språkets grammatik.
– Det här är ett ljudmonster, berättar Jeanette och visar en pappfigur med stor mun. Just nu slukar det här monstret ord som börjar med ljudet ”f”. När barnet matar monstret, kan det både träna på hur ”f” låter och skapa ljudet själv. Jag säger före och barnet härmar mig.
Språkträning ska vara roligt och det gäller att anpassa språklekarna efter barnets intresse, fortsätter Jeanette. Om barnet gillar monster, då jobbar vi med monster. Kanske behövs något helt annat för att motivera ett annat barn, lusten får styra.
Arbeta tillsammans
Karlstadmodellen bygger på att alla som finns runt barnet samarbetar, och ofta träffar Jeanette både föräldrar och förskolepersonal.
– Alla kan bidra till språkträningen och alla som finns runt barnet är lika betydelsefulla, säger Jeanette. Dessutom är det viktigt att språkträningen pågår hela tiden, både hemma och på förskolan. Kontinuitet är en av Karlstadmodellens grundpelare och den verkliga språkträningen sker när barnet får pröva i vardagen.
En annan av grundpelarna är att ligga steget före, för att barnet ska utmanas och komma vidare. Men språkträningen anpassas förstås efter varje barns individuella utmaningar.
– När vi märker att barnet kan ”f” är det kanske dags att gå vidare med ”v”, ett ljud som ofta är svårt att skilja från ”f”, säger Jeanette. Lyssningsövningar är lika viktiga som talövningar.
Tecken förtydligar
Att tydliggöra är ytterligare en viktig del i Karlstadmodellen och då används symboler, tecken och skrift.
– Ofta är det lättare att lära sig att teckna ett ord, än att säga det, säger Jeanette. Tecken är synliga och blir tydligare än talade ord. Vi arbetar också med att bygga meningar med kort som har olika färg och form för att tydliggöra ordklasserna.
Språkträning handlar inte bara om att lära sig att prata, det handlar också om att förstå hur språk och kommunikation påverkar hela livet.
– Språket gör dig delaktig, avslutar Jeanette. Ju mer kunskap du har, desto mer kan du bestämma själv.
Karlstadmodellens fem grundpelare
- Empowerment – att stärka individens självkänsla och identitet.
- Struktur – genom att arbeta strukturerat med språkträningen så slipper vi energitjuvar.
- Kontinuitet – arbetet sker överallt, hela tiden.
- Tydliggöra – genom tecken, bildstöd och skrift.
- Steget före – att stötta och utmana för att barnet ska ta nästa steg i sin språkutveckling.
Karlstadmodellen har utvecklats sedan slutet av 1970-talet under ledning av Irene Johansson, tidigare professor i fonetik vid Umeå universitet och professor i specialpedagogik vid Karlstad universitet. Karlstadmodellen är inte begränsad till en särskild ålder eller diagnos.
MER OM KARLSTADMODELLEN
IAKM Sverige
Hos IAKM Sverige finns mer information om språkträning, utbildningar och kontaktpersoner för Karlstadmodellen.
Språkom
Språkom erbjuder handledning, föreläsningar och kurser med utgångspunkt från Karlstadmodellens språkträningsmodell.
BÖCKER & MATERIAL
Hatten Förlag
Hos Hatten förlag finns böcker och arbetsmaterial som bygger på Karlstadmodellen och som kan användas för att arbeta strukturerat och målinriktat med språkträning.