Utforska ”skolord”
Vissa ord dyker inte upp så ofta i vardagen, men blir viktiga när barnen börjar skolan. Det kan vara ord som: analysera, jämföra, skillnad och slutsats.
De här orden är också luriga för att de är abstrakta och kan vara svåra att förklara. Ett bra tips när barnen börjar bli lite äldre är att prata om vad de här orden betyder – och kanske hitta på små experiment där det blir konkret. För analysera kan man till exempel analysera hur något fungerar samtidigt som man ser till att använda ordet ”analysera” flera gånger.
”Vilken spännande klocka. Ska vi analysera hur den fungerar. Då tittar vi på delarna och ser hur den fungerar. Aha … den har en liten ratt här på baksidan, och när man skruvar på den rör sig visarna. Visst är det roligt att analysera saker?”
För att tydliggöra ord som jämföra och skillnad kan man göra på liknande sätt.
”Ska vi jämföra klockan med andra klockor vi har. Se vad som är lika och olika med dem, alltså vad vi ser för skillnad? Titta, den på väggen har bara två visare, inte tre som den här – så det är en skillnad. Väggklockan visar bara timmar och minuter, och vår lilla klocka har en snabb visare som visar sekunder också. Finns det något annat med dem som vi kan jämföra?”
Att barn får möta de här ”skolorden” lite innan man börjar skolan är bra – för då blir det lättare att hänga med!
MER INSPIRATION
Utforska ”skolord”
Vissa ord dyker inte upp så ofta i vardagen, men blir viktiga när barnen börjar skolan. Passa på att utforska ord som: analysera, jämföra och skillnad.
Bokstäver och språkljud är grunden till läsning
I svenskan har vi 29 stora bokstäver och 29 små, men hur låter de egentligen? För att knäcka läskoden behöver vi lära oss att koppla ihop bokstäver med språkljud.
Lek med ljudhärmande ord!
Att leka med ljud och ljudhärmande ord, och locka barnen att vara med och härma, är ett roligt sätt att stötta små barns språkutveckling.
Digitala teckenkurser
Det finns många olika sätt att lära sig tecken; böcker med tecken, teckensånger och olika kurser förstås! Här har vi samlat föreläsningar och digitala kurser som du hittar på internet.
Logoped Elvira Ashby håller här ett ”språklabb” om tecken:
Är ni flera som vill se språklabbet ihop kan ni bygga en egen workshop kring det med diskussionsfrågorna ni hittar HÄR.
Här håller Maria Krafft Helgesson en kort kom-igång-kurs och visar också Hattenonline.com där man kan gå igenom tecken, på egen hand eller tillsammans med barnen.
Det finns också två större digitala teckenkurser som riktar sig till alla som vill komma i gång med tecken, hemma eller på jobbet. En har tagits fram av Halmstad kommun och den andra av Region Uppsala.
TIPS
MER OM TECKEN
Kom igång med tecken!
Vill du testa att teckna med ditt barn? Här delar logoped Elvira med sig av sina bästa tips!
Varför är tecken bra för språkutvecklingen?
Varför är det så bra med tecken? Och hur gör man?
Gör egna teckenmaterial!
Passa på att göra egna teckenmaterial kring just sådant som intresserar er!
Sjung och teckna!
Ett roligt sätt att lära sig tecken är att sjunga teckensånger. Här kommer våra bästa tips.
Teckna på förskolan
– Det ska vara lätt att börja teckna på förskolan, säger Annika Melin på Språkbussen.
Barn som läser mår bättre
Vi vet att läsning är viktigt för barns språkutveckling, men läsning påverkar även den psykiska hälsan. En grupp forskare på universitetet i Cambridge har genomfört en omfattande studie som visar att barn som läser, mår bättre när de blir tonåringar.
Studien omfattar över 10 000 barn och forskarna har följt dem från tidig ålder fram tills de var 9–13 år. Ungefär hälften av barnen i gruppen läste inte alls för nöjes skull och hälften läste kontinuerligt, sedan de lärt sig att läsa enklare bilderböcker. Förutom att forskarna undersökte de data som fanns om varje barn, genomförde de kognitiva tester och studerade hjärnans utveckling. Forskarna såg tydliga olikheter mellan grupperna, och kunde också konstatera skillnader i hjärnbarken i de delar av hjärnan som är viktiga för den psykiska hälsan.
Nöjesläsning 12 timmar per vecka
Den nya studien förstärker tidigare forskning som pekar på att läsning utvecklar språk, inlärning, kreativitet och förmåga att känna empati för andra människor. Dessutom visar den att läsning även bidrar till psykisk hälsa, positiva studieresultat och att barnen tillbringar mindre tid med olika skärmar.
Enligt studien var inte föräldrarnas utbildning, arbete eller inkomst viktiga faktorer. Det spelade inte heller någon roll vilken typ av böcker barnen läst. De flesta hade börjat med bilderböcker och sedan fortsatt med kapitelböcker och serier. Men det var viktigt att barnen läst för nöjes skull, ungefär 12 timmar per vecka.
Visa att läsning är härligt!
Många vuxna upplever att det är svårt att få barn att läsa något alls – hur ska man då komma till nöjesläsning? Det finns ingen lösning som passar alla men att läsa högt tillsammans är alltid en bra början. Sedan gäller det att hitta böcker som barnet gillar, det kan vara både faktaböcker och skönlitteratur. Ta gärna hjälp av en bibliotekarie i jakten på passande böcker och prata om de böcker ni faktiskt läser. Som vuxen är det också viktigt att läsa själv och på så sätt visa att läsning är härligt!
MER INSPIRATION
Högläsning bygger språk
Det finns många anledningar till att läsa högt tillsammans med ett barn. Förutom att det är mysigt, så utvecklas barnets språk och fantasi av högläsning.
Läs på recept
För dig som vill komma igång och läsa mer för ditt barn – eller jobba läsfrämjande med andra – finns metoden Läs på recept.
Bokstäver och språkljud är grunden till läsning
För att lära sig att läsa behöver man förstå sambandet mellan bokstävernas utseende och deras ljud. När vi blir medvetna om att ord består av enskilda ljud som representeras av bokstäver, kan vi avkoda alla ord vi stöter på – även ord som vi aldrig sett förut. Då har vi knäckt läskoden!
Det är spännande med bokstäver, men det kan också vara svårt. En del barn lär sig snabbt och lätt medan andra får kämpa mer. Vi har 29 stora bokstäver och 29 små, det vill säga 58 krumelurer som ska paras ihop med olika språkljud. Det kan kännas abstrakt och inte alls enkelt.
Hur låter bokstaven?
Susanna Cabander på Prolingus har tagit fram böcker och spel i serien Hur låter bokstaven? Materialet kan användas för att öva på att koppla ihop bokstäver med språkljud. Allt på ett lekfullt sätt!
ABC-boken är basen i materialet. Det är en interaktiv bok där barnen kan lära sig bokstavsljuden genom att se en bild där ljudet utspelar sig och höra en kort beskrivning till. Boken tar upp vardagliga ljud som finns omkring oss, och som både är lätta att känna igen och naturliga att härma. När barnen samtidigt får en visuell och auditiv presentation av ljuden kan det bli lättare att lära sig och koppla ihop dem med bokstäverna.
Utforska ljuden
Om du vill använda ABC-boken för att utforska ljuden, så tipsar Susanna om att följa barnens intresse. Antingen kan ni läsa hela boken tillsammans, eller så väljer ni ut några sidor. Utgå från de sidor som barnen själva fastnar för.
Börja med att lyssna på ljudet och upprepa beskrivningen. Prata också om det som händer på bilden. Sedan kan ni fortsätta med att härma ljudet och prata om det. Är ljudet långt eller kort? Låter det mjukt eller hårt? Titta också på hur munnen ser ut när ni härmar ljudet. Ta gärna hjälp av en spegel! Tanken är att barnen ska få ”smaka” på ljuden, pröva och bli medvetna om dem under lekfulla former.
MER INSPIRATION
Lek med ljudhärmande ord!
Att leka med ljud och ljudhärmande ord, och locka barnen att vara med och härma, är ett roligt sätt att stötta små barns språkutveckling.
Bildstöd förstärker språket
”En bild säger mer än tusen ord” är ett vanligt talesätt, och bildstöd är ett bra sätt att förstärka vad som sägs och därmed stötta barns språkutveckling. Många gånger förknippas bildstöd med språkutmaningar, men det funkar fint även i andra sammanhang. Bilder är tydliga och de stannar kvar, vilket ger tid att bearbeta information, förstå uppgifter och formulera svar. Att använda bilder som komplement till talat språk kan både skapa trygghet och minska risken för missförstånd.
Bildstöd kan hjälpa barn att förstå uppgifter, förbereda aktiviteter och förklara regler. Dessutom kan bilder bidra till att skapa minneskrokar till nya eller komplicerade ord. När vi får samma information via olika kanaler, blir det enklare att lära sig nytt och komma ihåg.
Bildstöd kan se olika ut, och det är vanligt att använda ritade bilder av olika slag. Men fotografier, tabeller eller diagram kan också användas som bildstöd.
Bildstöd för en eller flera
Det är enkelt att tillverka bildstöd, och det kan anpassas till en hel barngrupp eller för ett enskilt barn. Börja med att tänka igenom vilket syfte bildstödet har, och hur och var det ska användas. Är det ett översiktligt schema för dagen? Är det en kommunikationskarta kring en bok, ett besök hos tandläkaren eller för att reda ut en konflikt? Det kan också vara en kommunikationsknippa med bilder som visar förslag på aktiviteter att göra på förskolans utelek. Möjligheterna är många!
Ett schema eller program med bildstöd kan till exempel visa:
- Vad som ska hända.
- När det ska hända.
- Vem som är ansvarig.
- Lokal eller plats.
En kommunikationskarta (eller samtalskarta) om en fritidsaktivitet kan utökas med bilder kring följande ämnen:
- Vilken typ av aktivitet.
- Hur ska jag göra?
- Varför ska jag göra det här?
- Vilken utrustning ska jag använda?
I en kommunikationskarta är det bra att komplettera med bilder för känslor och frågeord, så att det går att utveckla samtalet.
Hitta och skapa bildstöd
Det finns enkla program och webbtjänster för att skapa bildstöd, en del kostar pengar – andra är gratis.
- InPrint från Symbolbruket och Pictogram från SPSM, till dessa program köper man licens.
- Bildstöd.se och Opensymbols.org är gratis webbtjänster.
Du kan också hitta färdigt bildstöd för olika situationer.Till exempel så har Riksförbundet DHB tagit fram ett stort material som handlar om bildstöd i föreningsverksamhet. Där finns schemabilder, sångtexter, recept, kommunikationsknippor, samtalskartor för olika aktiviteter och mycket annat.
Mer om bildstöd
Bildstöd.se
Hos Västra Götalandsregionen finns webbtjänsten Bildstod.se. Där kan du både skapa bildstöd och hitta sådant som är färdigt. Du behöver ett gratis konto för att använda tjänsten.
Opensymbols.org
OpenSymbols är en samling av öppna licensierade bildsymboler som du kan använda för att skapa bildstöd.
DHB Bildstöd
Hos Riksförbundet DHB finns både färdiga bildstöd för olika situationer och tips på hur du gör när du skapar eget material.
Bildstöd med Babblarna
Om du vill använda kommunikationskartor tillsammans med böckerna om Babblarna, så har Hatten förlag tagit fram detta i samarbete med Symbolbruket och Folkhälsan.
Följ med Bolibompadraken
Filmer där Draken följer med och testar nya saker som att gå till badhuset, cykla och ta blodprov. Draken använder tecken till talet och det finns också bildstöd att skriva ut till varje avsnitt.
Läs och teckna!
Att läsa böcker med tecken är ett roligt sätt att lära sig teckna. Du lär dig både nya tecken, och får möjlighet att repetera sådant du redan kan. Dessutom stöttar all högläsning barnets språkutveckling.
I en del böcker finns teckenbilder i direkt anslutning till texten, i andra böcker finns tecknen samlade längst bak eller i en separat teckenbilaga. Det finns inte tecken till hela texten, utan bara till de mest betydelsebärande orden. På så sätt blir tecknen ett fint stöd för dig som ska förmedla berättelsen till barnet. När du läser och tecknar samtidigt förtydligar du orden och ger barnet verktyg för att själv kunna uttrycka sig tidigare. Eftersom barn ofta lär sig känna igen teckenbilder, kan tecknen även användas när ni går tillbaka i boken och pratar om berättelsen.
Självklart kan du själv leta upp och skriva ut tecken till barnets favoritböcker. Om du känner dig bekväm med tecken, kan du läsa vilken bok som helst och teckna några ord per mening. Här nedan hittar du tips och länkar till böcker och inlästa sagor med tecken.
TIPS
MER OM TECKEN
Kom igång med tecken!
Vill du testa att teckna med ditt barn? Här delar logoped Elvira med sig av sina bästa tips!
Varför är tecken bra för språkutvecklingen?
Varför är det så bra med tecken? Och hur gör man?
Gör egna teckenmaterial!
Passa på att göra egna teckenmaterial kring just sådant som intresserar er!
Sjung och teckna!
Ett roligt sätt att lära sig tecken är att sjunga teckensånger. Här kommer våra bästa tips.
Teckna på förskolan
– Det ska vara lätt att börja teckna på förskolan, säger Annika Melin på Språkbussen.
Högläsning bygger språk
Det finns många anledningar till att läsa högt tillsammans med ett barn. Förutom att det är mysigt, så utvecklas barnets språk, fantasi och empati av högläsning.
Forskning visar att språket påverkas positivt hos barn som tidigt får uppleva högläsning. Genom högläsning ger du barnet ett större ordförråd och förförståelse för språkets grammatik. Barnet lär sig också hur en berättelse börjar och slutar och hur människor känner, tänker och pratar. Det här hjälper barnet att förstå både sitt eget och andra människors liv.
Aldrig för tidigt
Det är aldrig för tidigt att börja högläsa. Det lilla barnet upplever trygghet i din röst och lär sig så småningom att följa bokens text och att vända blad. Barnet lär sig att bokstäverna har något att säga och att de berättar samma sak varje gång. Det här är barnets första steg mot att själv lära sig att läsa och skriva.
Aldrig för sent
Det är heller aldrig heller för sent att börja med högläsning. Ge inte dig själv dåligt samvete för att du ännu inte högläst för ditt barn. Börja nu!
Att läsa för redan läsande barn utvecklar barnets läsförmåga ytterligare. Ni kan välja ”svårare” böcker, vilket ger barnet ännu fler ord och uttryck i sitt ordförråd. Och kanske bidrar berättelserna till helt nya samtal och diskussioner.
Tips om högläsning
Jag vill absolut inte komplicera högläsningen, du ska läsa när och hur du vill. Men här kommer några tips om högläsning som språkbyggare:
- Prata om det ni läser eller upptäcker i bokens bilder. Låt barnet avbryta och ställa frågor. Hjälp barnet att sätta ord på sin läsupplevelse.
- Prata om vad orden betyder. Om barnet uppmärksammar ett särskilt ord, peka på ordet i boken och säg det högt flera gånger.
- Om barnet vill läsa samma bok flera gånger – gör det! Barnet är helt enkelt inte klar med den berättelsen. Dessutom ger repetition trygghet och nya ord bekräftas.
- Läs inte bara vid nattning. Det är inget fel med godnattsagor, men det är synd om läsning bara får hänga ihop med att barnet ska somna.
- Läs när det går. Högläs från skyltar, mjölkpaket och reklamblad. All läsning räknas.
- Läs pekböcker, bilderböcker, kapitelböcker, faktaböcker, serietidningar, poesi, kartböcker, sångböcker eller kanske något helt annat. Följ lusten! Det är inte ett jobb att högläsa, det är en gemensam upplevelse. Språkutveckling kommer på köpet.
Boktips
- Julia gillar djur av Eva Eriksson och Lisa Moroni, Bonnier Carlsen förlag (0–3 år)
- Gusten gråter av Sara Gimbergsson, Lilla Piratförlaget (0–3 år)
- Vov! sa lilla lammet av Stefan Casta och Mia Maria Güettler, Opal förlag (0–3 år)
- Jag är inte din mamma av Marianne Dubuc, Lilla Piratförlaget (3–6 år)
- Gummi-Lisa hittar hem av Anna Bengtsson, Alfabeta förlag (3–6 år)
- I en pöl av Karin Cyrén, Lilla Piratförlaget (3–6 år)
- Sandvargen av Åsa Lind, Rabén & Sjögren förlag (6–9 år)
- Ishavspirater av Frida Nilsson, Natur & Kultur förlag (6–9 år)
- Frallan är bäst av Sara Ohlsson, Lilla Piratförlaget (6–9 år)
Ann-Charlotte Ekensten
författare & skrivpedagog
TIPS
Barns språkutveckling
Lek med ljudhärmande ord!
De flesta barn säger exempelvis ”mjau” och ”mu” före katt och ko, och det är något vi kan använda oss av när vi bygger språk med små barn.
Lägg in mycket ljud och ljudhärmande ord i er vanliga lek. ”Brum brum” när ni kör med bilarna, ”nam nam” när någon äter, och passa på att låta som alla djur också förstås.
Om vi lockar barnen att härma dessa ljudhärmande ord kan de börja bygga på sitt ordförråd med dem. Det blir lite som att krypa innan man kan gå – och bara man kan säga ”mjau” kan man ju prata om katter!
MER INSPIRATION
Utforska ”skolord”
Vissa ord dyker inte upp så ofta i vardagen, men blir viktiga när barnen börjar skolan. Passa på att utforska ord som: analysera, jämföra och skillnad.
Bokstäver och språkljud är grunden till läsning
I svenskan har vi 29 stora bokstäver och 29 små, men hur låter de egentligen? För att knäcka läskoden behöver vi lära oss att koppla ihop bokstäver med språkljud.
Lek med ljudhärmande ord!
Att leka med ljud och ljudhärmande ord, och locka barnen att vara med och härma, är ett roligt sätt att stötta små barns språkutveckling.
Språkträning med Karlstadmodellen
Du behöver ett språk för att uttrycka vad du vill, hur du känner och vad du drömmer om. Språket är en förutsättning för delaktighet i vårt samhälle och barn med språkutmaningar har rätt till stöd att utveckla sitt språk.
Jeanette Persson hos Språkom arbetar med att stötta barns språkutveckling med hjälp av Karlstadmodellen, en språkträningsmodell som tar fasta på att stärka barnets självkänsla och identitet. Karlstadmodellen erbjuder en tydlig struktur för språkträningen, från enstaka språkljud till språkets grammatik.
– Det här är ett ljudmonster, berättar Jeanette och visar en pappfigur med stor mun. Just nu slukar det här monstret ord som börjar med ljudet ”f”. När barnet matar monstret, kan det både träna på hur ”f” låter och skapa ljudet själv. Jag säger före och barnet härmar mig.
Språkträning ska vara roligt och det gäller att anpassa språklekarna efter barnets intresse, fortsätter Jeanette. Om barnet gillar monster, då jobbar vi med monster. Kanske behövs något helt annat för att motivera ett annat barn, lusten får styra.
Arbeta tillsammans
Karlstadmodellen bygger på att alla som finns runt barnet samarbetar, och ofta träffar Jeanette både föräldrar och förskolepersonal.
– Alla kan bidra till språkträningen och alla som finns runt barnet är lika betydelsefulla, säger Jeanette. Dessutom är det viktigt att språkträningen pågår hela tiden, både hemma och på förskolan. Kontinuitet är en av Karlstadmodellens grundpelare och den verkliga språkträningen sker när barnet får pröva i vardagen.
En annan av grundpelarna är att ligga steget före, för att barnet ska utmanas och komma vidare. Men språkträningen anpassas förstås efter varje barns individuella utmaningar.
– När vi märker att barnet kan ”f” är det kanske dags att gå vidare med ”v”, ett ljud som ofta är svårt att skilja från ”f”, säger Jeanette. Lyssningsövningar är lika viktiga som talövningar.
Tecken förtydligar
Att tydliggöra är ytterligare en viktig del i Karlstadmodellen och då används symboler, tecken och skrift.
– Ofta är det lättare att lära sig att teckna ett ord, än att säga det, säger Jeanette. Tecken är synliga och blir tydligare än talade ord. Vi arbetar också med att bygga meningar med kort som har olika färg och form för att tydliggöra ordklasserna.
Språkträning handlar inte bara om att lära sig att prata, det handlar också om att förstå hur språk och kommunikation påverkar hela livet.
– Språket gör dig delaktig, avslutar Jeanette. Ju mer kunskap du har, desto mer kan du bestämma själv.
Karlstadmodellens fem grundpelare
- Empowerment – att stärka individens självkänsla och identitet.
- Struktur – genom att arbeta strukturerat med språkträningen så slipper vi energitjuvar.
- Kontinuitet – arbetet sker överallt, hela tiden.
- Tydliggöra – genom tecken, bildstöd och skrift.
- Steget före – att stötta och utmana för att barnet ska ta nästa steg i sin språkutveckling.
Karlstadmodellen har utvecklats sedan slutet av 1970-talet under ledning av Irene Johansson, tidigare professor i fonetik vid Umeå universitet och professor i specialpedagogik vid Karlstad universitet. Karlstadmodellen är inte begränsad till en särskild ålder eller diagnos.
MER OM KARLSTADMODELLEN
IAKM Sverige
Hos IAKM Sverige finns mer information om språkträning, utbildningar och kontaktpersoner för Karlstadmodellen.
Språkom
Språkom erbjuder handledning, föreläsningar och kurser med utgångspunkt från Karlstadmodellens språkträningsmodell.
BÖCKER & MATERIAL
Hatten Förlag
Hos Hatten förlag finns böcker och arbetsmaterial som bygger på Karlstadmodellen och som kan användas för att arbeta strukturerat och målinriktat med språkträning.
Barns språkutveckling
Träna uttal med barnböcker
Ett enkelt sätt att träna uttal av kluriga språkljud är att smyga in det medan ni läser böcker. Om barnet har svårt att hitta hur man gör ett språkljud över huvudtaget, och behöver få träna på det enskilt, så kan ni hitta på att saker i böckerna låter på just det ljudet.
Alla motorer kan låta ”rrrr” till exempel, om r-ljudet är svårt, eller så kan ni hitta på att det blåser och låta som tje-ljudet. Och det gör inget om inte barnens ljud blir exakt rätt – ni kan bara fortsätta att pröva att låta på olika sätt.
Så fort barnen hittat hur de ska göra ljudet enskilt är det dags att försöka få in det i ord, och då passar barnböcker också utmärkt. När ni läst en bok några gånger, låt barnet vara med och fylla ord som börjar på det ljud ni vill träna på. I början kan du som vuxen påminna genom att själv börja på ljudet. ”Och där var en rr…”
Bland våra boktips under ”Svåra språkljud” finns böcker som passar extra bra till det här, men det går förstås att använda andra barnböcker också på samma sätt!
TIPS
MER INSPIRATION
Utforska ”skolord”
Vissa ord dyker inte upp så ofta i vardagen, men blir viktiga när barnen börjar skolan. Passa på att utforska ord som: analysera, jämföra och skillnad.
Bokstäver och språkljud är grunden till läsning
I svenskan har vi 29 stora bokstäver och 29 små, men hur låter de egentligen? För att knäcka läskoden behöver vi lära oss att koppla ihop bokstäver med språkljud.
Lek med ljudhärmande ord!
Att leka med ljud och ljudhärmande ord, och locka barnen att vara med och härma, är ett roligt sätt att stötta små barns språkutveckling.