En ny artikel

På upptäcktsfärd för ordförrådet
Ett roligt sätt att bygga ordförråd är faktiskt att konkret gå runt och samla på nya saker och ord. Med små barn kan vi ta med en påse och leta efter nya intressanta saker att sätta ord på och stoppa ner i påsen. Vi kan göra det i lekrummet, och kanske leta efter saker på ett visst tema, djur eller fordon till exempel. Eller ute i naturen där vi kan leta kottar, pinnar, blad, och så vidare.
Vill man kan en leksak följa med och samla ord. Om Bobbo håller i påsen kan det bli ännu roligare!
Med äldre barn kan vi samla saker som har samma färg, eller kanske leta efter de minsta sakerna i ett rum? Och när vi sedan sätter oss och tittar vad vi har i påsen blir det förstås naturligt att vi repeterar alla ord igen!
Tips! Äldre barn kan också få i uppdrag att leta efter saker de inte vet vad de heter, eller nya ord de inte förstår. Då behöver kanske inte ordsamlandet göras konkret i en påse utan det kan räcka med att ni ritar av saken, eller skriver ner ordet, och går och frågar någon tillsammans
FLER SPRÅKLEKAR
Bokstäver och språkljud är grunden till läsning
I svenskan har vi 29 stora bokstäver och 29 små, men hur låter de egentligen? För att knäcka läskoden behöver vi lära oss att koppla ihop bokstäver med språkljud.
Utforska ”skolord”
Vissa ord dyker inte upp så ofta i vardagen, men blir viktiga när barnen börjar skolan. Passa på att utforska ord som: analysera, jämföra och skillnad.
Bokstäver och språkljud är grunden till läsning
I svenskan har vi 29 stora bokstäver och 29 små, men hur låter de egentligen? För att knäcka läskoden behöver vi lära oss att koppla ihop bokstäver med språkljud.
Högläsning bygger språk
Högläsning bygger språk
Det finns många anledningar till att läsa högt tillsammans med ett barn. Förutom att det är mysigt, så utvecklas barnets språk, fantasi och empati av högläsning.
Forskning visar att språket påverkas positivt hos barn som tidigt får uppleva högläsning. Genom högläsning ger du barnet ett större ordförråd och förförståelse för språkets grammatik. Barnet lär sig också hur en berättelse börjar och slutar och hur människor känner, tänker och pratar. Det här hjälper barnet att förstå både sitt eget och andra människors liv.
Aldrig för tidigt
Det är aldrig för tidigt att börja högläsa. Det lilla barnet upplever trygghet i din röst och lär sig så småningom att följa bokens text och att vända blad. Barnet lär sig att bokstäverna har något att säga och att de berättar samma sak varje gång. Det här är barnets första steg mot att själv lära sig att läsa och skriva.
Aldrig för sent
Det är heller aldrig heller för sent att börja med högläsning. Ge inte dig själv dåligt samvete för att du ännu inte högläst för ditt barn. Börja nu!
Att läsa för redan läsande barn utvecklar barnets läsförmåga ytterligare. Ni kan välja ”svårare” böcker, vilket ger barnet ännu fler ord och uttryck i sitt ordförråd. Och kanske bidrar berättelserna till helt nya samtal och diskussioner.
Tips om högläsning
Jag vill absolut inte komplicera högläsningen, du ska läsa när och hur du vill. Men här kommer några tips om högläsning som språkbyggare:
- Prata om det ni läser eller upptäcker i bokens bilder. Låt barnet avbryta och ställa frågor. Hjälp barnet att sätta ord på sin läsupplevelse.
- Prata om vad orden betyder. Om barnet uppmärksammar ett särskilt ord, peka på ordet i boken och säg det högt flera gånger.
- Om barnet vill läsa samma bok flera gånger – gör det! Barnet är helt enkelt inte klar med den berättelsen. Dessutom ger repetition trygghet och nya ord bekräftas.
- Läs inte bara vid nattning. Det är inget fel med godnattsagor, men det är synd om läsning bara får hänga ihop med att barnet ska somna.
- Läs när det går. Högläs från skyltar, mjölkpaket och reklamblad. All läsning räknas.
- Läs pekböcker, bilderböcker, kapitelböcker, faktaböcker, serietidningar, poesi, kartböcker, sångböcker eller kanske något helt annat. Följ lusten! Det är inte ett jobb att högläsa, det är en gemensam upplevelse. Språkutveckling kommer på köpet.
Boktips
- Julia gillar djur av Eva Eriksson och Lisa Moroni, Bonnier Carlsen förlag (0–3 år)
- Gusten gråter av Sara Gimbergsson, Lilla Piratförlaget (0–3 år)
- Vov! sa lilla lammet av Stefan Casta och Mia Maria Güettler, Opal förlag (0–3 år)
- Jag är inte din mamma av Marianne Dubuc, Lilla Piratförlaget (3–6 år)
- Gummi-Lisa hittar hem av Anna Bengtsson, Alfabeta förlag (3–6 år)
- I en pöl av Karin Cyrén, Lilla Piratförlaget (3–6 år)
- Sandvargen av Åsa Lind, Rabén & Sjögren förlag (6–9 år)
- Ishavspirater av Frida Nilsson, Natur & Kultur förlag (6–9 år)
- Frallan är bäst av Sara Ohlsson, Lilla Piratförlaget (6–9 år)
Ann-Charlotte Ekensten
författare & skrivpedagog
TIPS
Barns språkutveckling
Bokstäver och språkljud är grunden till läsning

Bokstäver och språkljud är grunden till läsning
För att lära sig att läsa behöver man förstå sambandet mellan bokstävernas utseende och deras ljud. När vi blir medvetna om att ord består av enskilda ljud som representeras av bokstäver, kan vi avkoda alla ord vi stöter på – även ord som vi aldrig sett förut. Då har vi knäckt läskoden!
Det är spännande med bokstäver, men det kan också vara svårt. En del barn lär sig snabbt och lätt medan andra får kämpa mer. Vi har 29 stora bokstäver och 29 små, det vill säga 58 krumelurer som ska paras ihop med olika språkljud. Det kan kännas abstrakt och inte alls enkelt.
Hur låter bokstaven?
Susanna Cabander på Prolingus har tagit fram böcker och spel i serien Hur låter bokstaven? Materialet kan användas för att öva på att koppla ihop bokstäver med språkljud. Allt på ett lekfullt sätt!
ABC-boken är basen i materialet. Det är en interaktiv bok där barnen kan lära sig bokstavsljuden genom att se en bild där ljudet utspelar sig och höra en kort beskrivning till. Boken tar upp vardagliga ljud som finns omkring oss, och som både är lätta att känna igen och naturliga att härma. När barnen samtidigt får en visuell och auditiv presentation av ljuden kan det bli lättare att lära sig och koppla ihop dem med bokstäverna.
Utforska ljuden
Om du vill använda ABC-boken för att utforska ljuden, så tipsar Susanna om att följa barnens intresse. Antingen kan ni läsa hela boken tillsammans, eller så väljer ni ut några sidor. Utgå från de sidor som barnen själva fastnar för.
Börja med att lyssna på ljudet och upprepa beskrivningen. Prata också om det som händer på bilden. Sedan kan ni fortsätta med att härma ljudet och prata om det. Är ljudet långt eller kort? Låter det mjukt eller hårt? Titta också på hur munnen ser ut när ni härmar ljudet. Ta gärna hjälp av en spegel! Tanken är att barnen ska få ”smaka” på ljuden, pröva och bli medvetna om dem under lekfulla former.
MER INSPIRATION
Lek med ljudhärmande ord!
Att leka med ljud och ljudhärmande ord, och locka barnen att vara med och härma, är ett roligt sätt att stötta små barns språkutveckling.
Utforska ”skolord”

Utforska ”skolord”!
Vissa ord dyker inte upp så ofta i vardagen, men blir viktiga när barnen börjar skolan. Det kan vara ord som: analysera, jämföra, skillnad och slutsats.
De här orden är också luriga för att de är abstrakta och kan vara svåra att förklara. Ett bra tips när barnen börjar bli lite äldre är att prata om vad de här orden betyder – och kanske hitta på små experiment där det blir konkret. För analysera kan man till exempel analysera hur något fungerar samtidigt som man ser till att använda ordet ”analysera” flera gånger.
”Vilken spännande klocka. Ska vi analysera hur den fungerar. Då tittar vi på delarna och ser hur den fungerar. Aha … den har en liten ratt här på baksidan, och när man skruvar på den rör sig visarna. Visst är det roligt att analysera saker?”
För att tydliggöra ord som jämföra och skillnad kan man göra på liknande sätt.
”Ska vi jämföra klockan med andra klockor vi har. Se vad som är lika och olika med dem, alltså vad vi ser för skillnad? Titta, den på väggen har bara två visare, inte tre som den här – så det är en skillnad. Väggklockan visar bara timmar och minuter, och vår lilla klocka har en snabb visare som visar sekunder också. Finns det något annat med dem som vi kan jämföra?”
Att barn får möta de här ”skolorden” lite innan man börjar skolan är bra – för då blir det lättare att hänga med!
MER INSPIRATION
Bokstäver och språkljud är grunden till läsning
I svenskan har vi 29 stora bokstäver och 29 små, men hur låter de egentligen? För att knäcka läskoden behöver vi lära oss att koppla ihop bokstäver med språkljud.
Utforska ”skolord”
Vissa ord dyker inte upp så ofta i vardagen, men blir viktiga när barnen börjar skolan. Passa på att utforska ord som: analysera, jämföra och skillnad.
Bokstäver och språkljud är grunden till läsning
I svenskan har vi 29 stora bokstäver och 29 små, men hur låter de egentligen? För att knäcka läskoden behöver vi lära oss att koppla ihop bokstäver med språkljud.
Digitala teckenkurser

Digitala teckenkurser
Det finns många olika sätt att lära sig tecken; böcker med tecken, teckensånger och olika kurser förstås! Här har vi samlat föreläsningar och digitala kurser som du hittar på internet.
Logoped Elvira Ashby håller här ett ”språklabb” om tecken:
Är ni flera som vill se språklabbet ihop kan ni bygga en egen workshop kring det med diskussionsfrågorna ni hittar HÄR.
Här håller Maria Krafft Helgesson en kort kom-igång-kurs och visar också Hattenonline.com där man kan gå igenom tecken, på egen hand eller tillsammans med barnen.
Det finns också två större digitala teckenkurser som riktar sig till alla som vill komma i gång med tecken, hemma eller på jobbet. En har tagits fram av Halmstad kommun och den andra av Region Uppsala.
TIPS
MER OM TECKEN
Kom igång med tecken!
Vill du testa att teckna med ditt barn? Här delar logoped Elvira med sig av sina bästa tips!
Varför är tecken bra för språkutvecklingen?
Varför är det så bra med tecken? Och hur gör man?
Varför är tecken bra för språkutvecklingen?
Varför är det så bra med tecken? Och hur gör man?
Gör egna teckenmaterial!
Passa på att göra egna teckenmaterial kring just sådant som intresserar er!
Sjung och teckna!
Ett roligt sätt att lära sig tecken är att sjunga teckensånger. Här kommer våra bästa tips.
Barn som läser mår bättre

Barn som läser mår bättre
Vi vet att läsning är viktigt för barns språkutveckling, men läsning påverkar även den psykiska hälsan. En grupp forskare på universitetet i Cambridge har genomfört en omfattande studie som visar att barn som läser, mår bättre när de blir tonåringar.
Studien omfattar över 10 000 barn och forskarna har följt dem från tidig ålder fram tills de var 9–13 år. Ungefär hälften av barnen i gruppen läste inte alls för nöjes skull och hälften läste kontinuerligt, sedan de lärt sig att läsa enklare bilderböcker. Förutom att forskarna undersökte de data som fanns om varje barn, genomförde de kognitiva tester och studerade hjärnans utveckling. Forskarna såg tydliga olikheter mellan grupperna, och kunde också konstatera skillnader i hjärnbarken i de delar av hjärnan som är viktiga för den psykiska hälsan.
Nöjesläsning 12 timmar per vecka
Den nya studien förstärker tidigare forskning som pekar på att läsning utvecklar språk, inlärning, kreativitet och förmåga att känna empati för andra människor. Dessutom visar den att läsning även bidrar till psykisk hälsa, positiva studieresultat och att barnen tillbringar mindre tid med olika skärmar.
Enligt studien var inte föräldrarnas utbildning, arbete eller inkomst viktiga faktorer. Det spelade inte heller någon roll vilken typ av böcker barnen läst. De flesta hade börjat med bilderböcker och sedan fortsatt med kapitelböcker och serier. Men det var viktigt att barnen läst för nöjes skull, ungefär 12 timmar per vecka.
Visa att läsning är härligt!
Många vuxna upplever att det är svårt att få barn att läsa något alls – hur ska man då komma till nöjesläsning? Det finns ingen lösning som passar alla men att läsa högt tillsammans är alltid en bra början. Sedan gäller det att hitta böcker som barnet gillar, det kan vara både faktaböcker och skönlitteratur. Ta gärna hjälp av en bibliotekarie i jakten på passande böcker och prata om de böcker ni faktiskt läser. Som vuxen är det också viktigt att läsa själv och på så sätt visa att läsning är härligt!
MER INSPIRATION
Högläsning bygger språk
Det finns många anledningar till att läsa högt tillsammans med ett barn. Förutom att det är mysigt, så utvecklas barnets språk och fantasi av högläsning.
Läs på recept
För dig som vill komma igång och läsa mer för ditt barn – eller jobba läsfrämjande med andra – finns metoden Läs på recept.
Material att skriva ut

Material att skriva ut
Här hittar du som vill arbeta enligt Läs på recept en folder med de viktigaste råden, en fin affisch och ett frågeformular.
Forskning och utvärdering

Forskning och utvärdering
För att undersöka effekterna av Läs på recept gjordes en vetenskaplig utvärdering av metoden där forskare följde 135 familjer med små barn med försenad tal- och språkutveckling.
Familjerna träffade logoped som gick igenom alla stegen i Läs på recept. Mätningar och intervjuer gjordes före familjerna fick Läs på recept och efter tre månader.
Utvärderingen visade att Läs på recept kan ändra läsning och läsvanor hos familjer som besöker logoped med sina barn med försenad tal- och språkutveckling. Forskarna såg signifikanta skillnader i hur ofta familjerna läste högt och hur länge familjerna läste per dag.
Signifikanta förbättringar sågs också av barnens läsintresse och hur lätt familjerna tyckte det varit att hitta böcker. Så gott som samtliga barn hade fortfarande daglig skärmtid, däremot såg forskarna att råden om att minska och kvalitetssäkra tiden vid skärmen gav effekt. En stor andel angav att de haft god nytta av tipsen i gemensam bokläsning och en majoritet upplevde att deras barns språk hade förbättrats under perioden.
Sammantaget visar resultaten att Läs på recept, genom en noggrann genomgång av gemensam bokläsning, råd om böcker/bibliotek samt ordinering av daglig läsning kan ändra läsning och läsvanor hos familjer. Det är rimligt att anta att resultaten går att applicera på barn från andra målgrupper.
Läs på recept intresserar många och utvärderingen fortsätter genom ett nytt forskningsprojekt där man undersöker om föräldrarna faktiskt använder tipsen i gemensam bokläsning efter tre månader med Läs på recept, och om barnens bidrag ökar under läsningen. Projektet finansieras av Jerringfonden och resultat kommer publiceras under 2024.
Referens:
Myrberg, K. & Lundeborg-Hammarström, I. (2022). An evaluation of a prescribed joint book reading intervention for preschool children with speech, language and communication needs. International Journal of Speech-Language Pathology, publicerad online 06 Sep, 2022.
Läs mer om Läs på recept
Läs på recept
För dig som vill komma igång och läsa mer för ditt barn – eller jobba läsfrämjande med andra – finns metoden Läs på recept.
Läs på recept – för dig som ska handleda familjer
Här går vi igenom de viktigaste stegen i Läs på recept för dig som vill handleda familjer i att komma igång med mer språkutvecklande läsning.
Forskning och utvärdering
Läs på recept har utvärderats i ett forskningsprojekt i Region Gävleborg – läs mer om deras forskning här.
Bokstäver och språkljud är grunden till läsning

Bokstäver och språkljud är grunden till läsning
För att lära sig att läsa behöver man förstå sambandet mellan bokstävernas utseende och deras ljud. När vi blir medvetna om att ord består av enskilda ljud som representeras av bokstäver, kan vi avkoda alla ord vi stöter på – även ord som vi aldrig sett förut. Då har vi knäckt läskoden!
Det är spännande med bokstäver, men det kan också vara svårt. En del barn lär sig snabbt och lätt medan andra får kämpa mer. Vi har 29 stora bokstäver och 29 små, det vill säga 58 krumelurer som ska paras ihop med olika språkljud. Det kan kännas abstrakt och inte alls enkelt.
Hur låter bokstaven?
Susanna Cabander på Prolingus har tagit fram böcker och spel i serien Hur låter bokstaven? Materialet kan användas för att öva på att koppla ihop bokstäver med språkljud. Allt på ett lekfullt sätt!
ABC-boken är basen i materialet. Det är en interaktiv bok där barnen kan lära sig bokstavsljuden genom att se en bild där ljudet utspelar sig och höra en kort beskrivning till. Boken tar upp vardagliga ljud som finns omkring oss, och som både är lätta att känna igen och naturliga att härma. När barnen samtidigt får en visuell och auditiv presentation av ljuden kan det bli lättare att lära sig och koppla ihop dem med bokstäverna.
Utforska ljuden
Om du vill använda ABC-boken för att utforska ljuden, så tipsar Susanna om att följa barnens intresse. Antingen kan ni läsa hela boken tillsammans, eller så väljer ni ut några sidor. Utgå från de sidor som barnen själva fastnar för.
Börja med att lyssna på ljudet och upprepa beskrivningen. Prata också om det som händer på bilden. Sedan kan ni fortsätta med att härma ljudet och prata om det. Är ljudet långt eller kort? Låter det mjukt eller hårt? Titta också på hur munnen ser ut när ni härmar ljudet. Ta gärna hjälp av en spegel! Tanken är att barnen ska få ”smaka” på ljuden, pröva och bli medvetna om dem under lekfulla former.
MER INSPIRATION
Lek med ljudhärmande ord!
Att leka med ljud och ljudhärmande ord, och locka barnen att vara med och härma, är ett roligt sätt att stötta små barns språkutveckling.
Läs på recept – för dig som ska handleda familjer

Läs på recept – för dig som ska handleda familjer
Läs på recept har utvecklats i ett samarbete mellan logopeder och biblioteket, men många som träffar barn och familjer kan använda sig av metoden. Här går vi igenom de viktigaste stegen för dig som vill handleda familjer i att komma igång med mer språkutvecklande läsning.
Läs på recept kan användas på lite olika sätt beroende på sammanhanget. Du som är BVC-sköterska kanske pratar om Läs på recept när barnen är riktigt små. Du som är logoped träffar framför allt barn som är försenade i sin tal- och språkutveckling, och kan behöva anpassa råden efter det. Och i förskolan kan det handla om att tillämpa råden vid läsning med barnen och tipsa föräldrar.
Se följande steg som ett ramverk att utgå ifrån och anpassa arbetssättet utifrån den familj du har framför dig:
1 Fråga om och ta hänsyn till föräldrarnas läserfarenhet
Börja gärna med att ställa några enkla frågor till föräldrarna om högläsning i hemmet. Hur ofta de läser, hur länge, är barnet intresserat, vad läser de, osv? Svaren hjälper dig anpassa dina råd.
2 Berätta om alla fördelar med högläsning
Vi har redan varit inne på att det finns stora fördelar med högläsning. Barnet får ett rikare språk, det får lättare med läs- och skrivinlärningen och skolresultaten blir bättre. En viktig del av Läs på recept är att sprida denna kunskap på ett tydligt sätt.
3 Prata om skärmtid
Det har börjat komma forskning som visar på ett samband mellan mycket skärmtid och språkliga svårigheter. Fråga gärna om barnens skärmtid i samtalet med föräldrarna, och ta upp riskerna med den om den inkräktar på andra aktiviteter som exempelvis läsning.
4 Skapa en lugn läsmiljö!
Prata om att läsningen gärna får ske i en så lugn och distraktionsfri miljö som möjligt. Fundera också på om någon speciell tid passar extra bra för barnet, och hur familjen kan skapa rutiner kring läsningen.
5 Välj en bok på lagom nivå
Utgå ifrån barnens intresse vid valet av böcker, men se också till att de inte är alldeles för svåra språkligt. Om en lockande bok innehåller för mycket text för att barnet ska orka lyssna kan vi visa att det går att bara bläddra tillsammans och berätta utifrån bilderna.
6 Läs gärna samma bok många gånger men försök byta bok ibland
Att läsa samma bok många gånger är något de flesta barn tycker om, och upprepning är bra för inlärningen. Samtidigt behöver språket vidgas och utmanas så ibland kan vi behöva introducera nya favoritböcker.
7 Läs på ditt förstaspråk (eller det språk du är mest bekväm med)
Med flerspråkiga familjer kan vi prata om vikten att stärka och läsa på förstaspråket också. Ett starkt förstaspråk gör det lättare att lära sig svenska, och föräldrar ska läsa för barnet på det språk som de känner sig mest bekväma med och behärskar bäst. På biblioteket finns det massor av barnböcker på många språk. Det går också att prata om bilderna till vilken bok som helst.
8 Gemensam bokläsning – varje dag!
Så till grunden i Läs på recept: En stunds gemensam bokläsning varje dag! Du som möter familjer och deras barn kan ge det som en ordination, ungefär som att man kan få D-vitamin på recept. Du behöver också gå igenom gemensam bokläsning i detalj, visa och låt föräldrarna pröva själva. Ta hjälp av råden i broschyren och filmen här. Följ gärna upp hur det går när du träffar familjen igen.
Tips!
Vill du ha mer utförlig handledning rekommenderar vi boken Läs på recept av Karin Myrberg, eller Läs på recept-lådan som snart går att beställa från Lekolar.

